Hoppa till innehåll
MSBFS 2015:9 3 §

Eget farligt avfall och säkerhetsrådgivare – när undantaget i 3 § MSBFS 2015:9 håller

Skickar ni bara iväg lite eget farligt avfall behöver ni inte alltid en säkerhetsrådgivare. Men undantaget har fyra villkor som alla måste vara uppfyllda – och det är lätt att halka utanför det utan att märka det.

Kravet på säkerhetsrådgivare gäller dels den vars verksamhet omfattar transporter av farligt gods, dels den som till någon annan lämnar farligt gods för transport (11 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods). Med transport avses enligt 3 § i lagen även lastning, lossning, förvaring och annan hantering som ett led i förflyttningen. Det omfattar inte bara det ni tillverkar och säljer. Även ett lass spillolja, lösningsmedelsrester eller kasserade batterier som en entreprenör hämtar hos er är farligt gods om det uppfyller kriterierna i ADR-S – och då är frågan om ni behöver en rådgivare högst aktuell.

Det finns ett särskilt undantag för just eget farligt avfall. Det står i 3 § första stycket punkt 3 i MCF:s föreskrifter om säkerhetsrådgivare (MSBFS 2015:9). Jag går här igenom vad det kräver, och var det brukar brista.

De fyra villkoren

Undantaget gäller den som lämnar farligt avfall för inrikes transport, under förutsättning att alla följande villkor är uppfyllda:

  1. Avfallet kommer från den egna verksamheten. Avfall ni tar emot från andra, till exempel som mellanlager eller som en del av en tjänst, faller utanför.
  2. Avfallet är farligt avfall enligt avfallsförordningen. Att något är farligt gods enligt ADR-S är inte tillräckligt – det ska också vara klassificerat som farligt avfall. Observera att föreskriftens lydelse fortfarande hänvisar till 3 § avfallsförordningen (2011:927), som numera är ersatt av avfallsförordningen (2020:614). I den nuvarande förordningen är farligt avfall sådant avfall som i bilaga 3 beskrivs med en avfallskod markerad med asterisk (1 kap. 2 §). Jag utgår från att villkoret i praktiken avser detta, men hur MCF tillämpar hänvisningen bör ni kontrollera om gränsfallet är viktigt.
  3. Avfallet är inplacerat i förpackningsgrupp III i del 2 i ADR-S eller RID-S, alltså även vid järnvägstransport. Förpackningsgrupp III används för ämnen som medför liten fara. Avfall i förpackningsgrupp I eller II omfattas inte, och det gör inte heller gods som saknar förpackningsgrupp.
  4. Hanteringen av avfallet är inte verksamhetens huvud- eller biverksamhet. Är avfallshantering en del av det ni lever på – ni sorterar, behandlar eller samlar in avfall som en uppgift i sig – gäller undantaget inte.

Det räcker att ett enda villkor inte är uppfyllt för att undantaget i punkt 3 inte ska kunna användas. Då återstår att pröva om något annat undantag i 3 §, till exempel ett undantag i avsnitt 1.1.3 i ADR-S, täcker sändningen. Gör inget annat undantag det gäller kravet på säkerhetsrådgivare verksamheten som helhet, inte bara den enskilda avfallssändningen.

Fyra missförstånd

”Det är avfall, så det gäller inte.” Avfall är inte undantaget från farligt gods-reglerna som sådant. Är avfallet farligt gods gäller ADR-S, och frågan om säkerhetsrådgivare avgörs av om något av undantagen i 3 § är tillämpligt.

”Vi kör själva, så vi räknas inte.” Kravet gäller både den som lämnar godset till någon annan och den som transporterar det. Att ni kör avfallet själva till en återvinningscentral ändrar inte att verksamheten omfattas av regelverket – det som avgör är om ett undantag passar.

”Det är samma sak som del 16 i bilaga S.” Nej. Undantaget i 3 § MSBFS 2015:9 gäller kravet på säkerhetsrådgivare. De nationella lättnaderna i del 16 i bilaga S till ADR-S gäller hur transporten får genomföras, till exempel förpackningskraven för mindre mängder avfall. Det ena följer inte automatiskt av det andra.

”Avfallet är i förpackningsgrupp III, så vi är undantagna.” Förpackningsgruppen är bara ett av fyra villkor. Är avfallet inte också eget, klassificerat som farligt avfall och ett led som inte är verksamhetens huvud- eller biverksamhet, håller inte undantaget.

Håll det samlat – undantaget ska täcka allt

Undantaget bedöms för hela det ni lämnar för transport. Har ni dels avfall som uppfyller de fyra villkoren, dels andra sändningar av farligt gods som inte omfattas av något undantag – till exempel produkter i större mängder – gäller kravet på säkerhetsrådgivare. Den som bara tittar på avfallsströmmen kan därför dra fel slutsats.

Checklista

  1. Lista allt farligt gods som lämnar er, inte bara avfallet. Avfallsundantaget hjälper inte om övriga sändningar kräver en rådgivare.
  2. Kontrollera varje avfallsslag mot de fyra villkoren. Är det eget, farligt avfall enligt avfallsförordningen, och inplacerat i förpackningsgrupp III?
  3. Ta reda på klassificeringen. Säkerhetsdatabladets avsnitt 14 visar hur produkten klassificerades innan den blev avfall. Kan avfallet inte härledas dit kan mottagaren ofta hjälpa till.
  4. Bedöm om avfallshantering är huvud- eller biverksamhet hos er. Tveksamma fall bör bedömas av någon som känner verksamheten.
  5. Dokumentera slutsatsen. Skriv ned vilka undantag ni stöder er på och varför, så att det går att visa vid tillsyn och fångas upp om verksamheten förändras.
  6. Gäller kravet – utse en rådgivare och meddela MCF. Meddelandet görs omgående enligt 9 § MSBFS 2015:9, i säkerhetsrådgivarregistret hos MCF.

Vad jag kan hjälpa till med

Att pröva om ett undantag faktiskt håller är i grunden en bedömning av era sändningar, er roll i transportkedjan och er avfallshantering. Behöver ni hjälp med det, eller en säkerhetsrådgivare när kravet gäller, hjälper jag gärna till – läs mer om mina tjänster inom farligt gods. Har personalen som packar eller lämnar avfallet inte gått någon utbildning är min kurs ADR 1.3 online ett sätt att täcka kravet i kapitel 1.3. Skicka ett par rader om vad ni lämnar ifrån er, via kontaktsidan, så berättar jag om kravet gäller er.

Källor