Artiklar
Skrivet om regelverken
Artiklar om regelefterlevnad, farligt gods och ledningssystem — skrivna för den som ska tillämpa kraven i praktiken.
-
8D-metoden steg för steg: D0–D8 och 8D-rapporten
8D är ett strukturerat sätt att lösa problem i team när ett fel har uppstått och orsaken inte är känd, oftast vid en kundreklamation. Här går jag igenom vad D0–D8 innebär, vad en 8D-rapport ska innehålla och vilka misstag som gör att kunden skickar tillbaka den.
Läs artikeln → -
Brandfarliga fasta ämnen i klass 4.1 – så fungerar klassificeringen i ADR-S 2.2.41
Metallpulver, svavel, naftalen och absorbenter med lösningsmedel kan alla vara farligt gods i klass 4.1. Klassen rymmer mer än brandfarliga pulver, och förpackningsgruppen styr både förpackning, begränsad mängd och undantaget i 1.1.3.6.
Läs artikeln → -
Multilateralt avtal M372 – lättnad för koppar och kopparlegeringar som är UN 3077
Sverige har undertecknat det multilaterala avtalet M372. Det gör att finfördelad koppar och vissa kopparlegeringar som klassificeras som UN 3077 får transporteras på väg utan att omfattas av övriga krav i ADR, om villkoren i avtalet är uppfyllda. Här går jag igenom vad avtalet säger, vad det inte säger och hur du använder det.
Läs artikeln → -
Nya avfallskoder för batterier från 9 december 2026 – fler batterier blir farligt avfall
EU har gjort om avfallsförteckningens koder för batterier, och den 9 december 2026 börjar de gälla i den svenska avfallsförordningen. Litiumbaserade och alkaliska batterier får egna koder som farligt avfall, och tillverkning och återvinning av batterier får helt nya poster. Här går jag igenom vad som ändras och vad du behöver se över innan dess.
Läs artikeln → -
Farligt gods som ska vidare med fartyg eller flyg – så fungerar ADR-S 1.1.4.2
Ska en sändning med farligt gods köras på väg till en hamn eller flygplats och sedan vidare med fartyg eller flyg, får kollin och containrar under vissa villkor vara märkta enligt IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar redan på vägsträckan. Här går jag igenom vad bestämmelsen tillåter, var gränserna går och vad som ska stå i godsdeklarationen.
Läs artikeln → -
Giftiga ämnen i klass 6.1 – så görs klassificeringen enligt ADR-S 2.2.61
Klass 6.1 gäller ämnen som kan skada eller döda vid kort påverkan, och förpackningsgruppen styr hur sändningen ska förpackas, märkas och dokumenteras. Här går jag igenom hur ADR-S 2.2.61 delar in giftiga ämnen, vilka gränsvärden som används och vad du gör när ditt ämne eller din blandning inte finns i Tabell A.
Läs artikeln → -
Transportörens skyldigheter vid farligt gods – kontrollerna före avfärd enligt ADR-S 1.4.2.2
Transportören ska kontrollera sändning, handlingar, fordon och utrustning innan godset rullar, och får inte köra om något inte stämmer. Här går jag igenom vad 1.4.2.2 kräver, vad transportören får lita på från andra och vad det betyder för dig som skickar gods.
Läs artikeln → -
Frätande ämnen i klass 8 – så läser ni klassificeringen i ADR-S 2.2.8 och vad den betyder för sändningen
Natronlut, saltsyra, batterisyra och rengöringsmedel med hög alkalinitet är vanligt gods i många verksamheter. Förpackningsgruppen avgör förpackning, transportkategori och om undantaget för värdeberäknad mängd håller – och den bygger på hur snabbt ämnet skadar huden.
Läs artikeln → -
Skadade och defekta litiumbatterier – särbestämmelse 376 i ADR-S
Särbestämmelse 188 gäller bara batterier som överensstämmer med den provade typen. Är ett batteri skadat eller defekt gäller i stället särbestämmelse 376 och andra förpackningsinstruktioner. Här går jag igenom vad som räknas som skadat, hur det skiljer sig från allvarligt skadat och vad du behöver ha på plats innan ett sådant batteri lämnar verksamheten.
Läs artikeln → -
Brandfarliga vätskor i klass 3 – flampunkt, kokpunkt och förpackningsgrupp
Två värden avgör om en vätska är farligt gods i klass 3 och vilken förpackningsgrupp den får: flampunkten och den initiala kokpunkten. Här går jag igenom kriterierna i ADR-S 2.2.3 och vad som är värt att kontrollera i underlaget.
Läs artikeln → -
Hur länge gäller 1.3-utbildningen?
ADR-S anger ingen giltighetstid för 1.3-utbildning, bara att den ska repeteras regelbundet. Eftersom regelverket revideras vartannat år är det också det rimliga intervallet.
Läs artikeln → -
N.O.S. och teknisk benämning – så fyller du i godsdeklarationen rätt (särbestämmelse 274)
Många blandningar och produkter saknar eget namn i tabell A och transporteras som en N.O.S.-benämning. Då räcker det inte med produktnamnet på godsdeklarationen – godsets tekniska benämning ska stå i parentes. Här är vad 3.1.2.8 faktiskt kräver.
Läs artikeln → -
CLP: nya faroklasser och sista dagen för ommärkning av äldre ämnen
Den 1 november 2026 går övergångstiden ut för ämnen som släpptes ut på marknaden före 1 maj 2025. Då ska även de vara klassificerade och märkta enligt CLP-förordningens fyra nya faroklasser.
Läs artikeln → -
Samemballering av farligt gods – när får olika ämnen packas i samma kolli?
Att lägga flera produkter i samma låda är vardag i en lagerexpedition, men med farligt gods styrs det av ADR-S avsnitt 4.1.10. Här är de tre stegen jag går igenom: vad kolumn 9b säger, när samma klassificeringskod räcker och vilka MP-koder som sätter stopp.
Läs artikeln → -
Intern eller extern säkerhetsrådgivare – vad ADR-S 1.8.3.4 tillåter och vad du bör väga in
Säkerhetsrådgivaren får vara företagsledaren, en medarbetare med andra uppgifter eller någon utanför företaget. Regeln säger inte vilket som är bäst – bara att personen faktiskt måste kunna utföra uppgifterna.
Läs artikeln → -
Gasflaskor på lastbilen – vad ADR-S 4.1.6 kräver av den som fyller, lämnar över och skickar
Gasflaskor är bland de vanligaste kollina med farligt gods i industrin. Bestämmelserna i ADR-S 4.1.6 anger vad som ska vara kontrollerat innan en flaska fylls och innan den lämnas för transport – och vad som gäller när kontrolltiden har gått ut.
Läs artikeln → -
Handlingar i förarhytten vid transport av farligt gods – vad ska finnas med enligt ADR-S 8.1.2?
Vid en vägkontroll är det handlingarna i förarhytten som granskas först. ADR-S 8.1.2 anger vilka som alltid ska finnas med och vilka som tillkommer i vissa fall – och vem som ansvarar för att de är på plats.
Läs artikeln → -
Lossarens skyldigheter vid farligt gods – vad ADR-S 1.4.3.7 kräver när godset ska av
Den som lossar farligt gods har egna skyldigheter, oavsett om företaget är avsändare, transportör eller bara tar emot varor. Här går jag igenom vem som räknas som lossare och vad som ska kontrolleras före, under och efter lossningen.
Läs artikeln → -
Kontroll före lastning av farligt gods – vad ADR-S 7.5.1 kräver av fordon, container och kolli
Innan farligt gods lastas ska både lastbäraren och kollin kontrolleras – och om kontrollen visar brister får lastningen inte genomföras. Här går jag igenom vad ADR-S säger, och hur en enkel rutin vid lastkajen kan se ut.
Läs artikeln → -
IBC-behållare och farligt gods – när är kontrollen för gammal för att fyllas och skickas?
En IBC-behållare med utgången kontroll får inte fyllas och överlämnas för transport. Här går jag igenom vad som ska kontrolleras, hur ofta, vilka undantag som finns och hur du ser det på behållaren.
Läs artikeln → -
Skadat kolli med farligt gods – så fungerar bärgningsförpackning enligt ADR-S 4.1.1.19
En läckande dunk eller en trasig kartong med farligt gods får inte bara ställas tillbaka på pallen. ADR-S har en egen väg för skadade kollin: bärgningsförpackningen, med krav på förpackning, märkning och godsdeklaration.
Läs artikeln → -
Aerosoler är farligt gods – så klassificerar och förpackar du UN 1950
Sprayburkar med färg, rengöring eller smörjmedel ser ofarliga ut men är farligt gods i ADR-S under UN 1950. Här är vad som avgör klassningen, vad som gäller för förpackning och märkning och hur aerosoler räknas in i värdeberäknad mängd.
Läs artikeln → -
Eget farligt avfall och säkerhetsrådgivare – när undantaget i 3 § MSBFS 2015:9 håller
Skickar ni bara iväg lite eget farligt avfall behöver ni inte alltid en säkerhetsrådgivare. Men undantaget har fyra villkor som alla måste vara uppfyllda – och det är lätt att halka utanför det utan att märka det.
Läs artikeln → -
Torris som kylmedel i lastbilen – vad kräver ADR-S 5.5.3?
Torris, flytande kväve och andra kvävande ämnen som används för att hålla lasten kall omfattas av särskilda regler i 5.5.3. Här går jag igenom när ventilation räcker, när fordonet ska märkas och vad som ska stå i transporthandlingen.
Läs artikeln → -
Så läser du tabell A i ADR-S – kolumn för kolumn, med bensin som exempel
Nästan allt du behöver veta om ett farligt ämne finns på en rad i tabell A. Problemet är att raden består av tjugo kolumner och att varje kolumn pekar vidare till ett annat kapitel. Här går jag igenom vad kolumnerna betyder och hur du följer dem – steg för steg.
Läs artikeln → -
Fyll inte förpackningen till brädden – ADR-S 4.1.1.4 om utrymme för vätskans utvidgning
En vätska tar mer plats när den blir varm. ADR-S 4.1.1.4 kräver därför att en förpackning med farligt gods har ett ofyllt utrymme, och anger hur mycket det som mest får fyllas.
Läs artikeln → -
Farligt gods och livsmedel på samma fordon – vad säger ADR-S 7.5.4?
För vissa ämnen får kollin med etikett 6.1, 6.2 eller 9 inte lastas i omedelbar närhet av livsmedel, andra konsumtionsvaror eller djurfoder. Här går jag igenom när ADR-S 7.5.4 gäller – det avgörs av särbestämmelsen CV28 i Tabell A kolumn (18) – vilka tre sätt att hålla godset åtskilt som regelverket anger och vem som ansvarar för att det görs.
Läs artikeln → -
Färg och lack i bilen på väg till jobbet – när ADR-S 1.1.3.1 (c) gäller för UN 1263
En målare som tar med sig färg och lack till en arbetsplats kan omfattas av undantaget för farligt gods som behövs i verksamhetsutövning. Ett färgföretag som levererar sin egen produkt gör det inte. Här går jag igenom skillnaden och vad förpackningsgruppen betyder för hur mycket som får följa med.
Läs artikeln → -
Färg och lack som farligt gods – sex rader för UN 1263 i tabell A och vad skillnaderna betyder
Färg, lack och lösningsmedel samsas under samma UN-nummer, 1263, men tabell A har sex olika rader för det. Raden som gäller avgör förpackningsgrupp, hur mycket du får skicka som begränsad mängd, hur många poäng varje liter ger och vilken tunnelkod som normalt ska stå i godsdeklarationen.
Läs artikeln → -
Dispens, godkännande och multilaterala avtal – när ADR-S inte räcker som det står
De flesta transporter av farligt gods följer ADR-S rakt av. Men det finns tre vägar runt eller utöver grundreglerna: godkännande, dispens och multilaterala avtal. Jag reder ut vad de är, vem som beslutar och vad du som tillverkare behöver hålla koll på.
Läs artikeln → -
Diesel i tanken och dunken på flaket – när gäller ADR-S inte för bränslet?
Bränslet som driver fordonet eller ett kylaggregat under transporten är undantaget från ADR-S, men bara inom tydliga gränser. Här är vad 1.1.3.3 faktiskt säger och var det slutar gälla.
Läs artikeln → -
Miljöfarliga ämnen i ADR-S – när en kemisk produkt blir farligt gods på grund av miljöfaran
En produkt som varken är brandfarlig, giftig eller frätande kan ändå vara farligt gods om den är miljöfarlig. Här går jag igenom hur du upptäcker det i säkerhetsdatabladet och vad det får för följder för kollit, dokumentet och fordonet.
Läs artikeln → -
Diesel i tanken och dunken i hytten – undantaget för flytande bränsle i ADR-S 1.1.3.3
Bränslet i ett lastbilsfordons egen tank räknas inte som farligt gods som transporteras. ADR-S 1.1.3.3 sätter ändå tydliga gränser: 1 500 liter per transportenhet, 500 liter i en tank på släpfordon och högst 60 liter i bärbara behållare. Här går jag igenom vad undantaget gäller och var det slutar.
Läs artikeln → -
Tillsyn och påföljder vid transport av farligt gods – vad lagen säger
Reglerna om farligt gods följs upp genom tillsyn, och brister kan leda till föreläggande, stoppad transport eller straff. Här är en genomgång av vad lagen (2006:263) faktiskt anger – och vad företaget kan göra i förväg.
Läs artikeln → -
Miljöfarliga ämnen i ADR-S – när UN 3077 och 3082 är farligt gods, och när särbestämmelse 375 undantar dem
Många kemiska produkter är farligt gods enbart för att de är farliga för vattenmiljön. Här går jag igenom hur de klassificeras som UN 3077 eller UN 3082, och hur särbestämmelse 375 gör att små förpackningar faller utanför ADR-S.
Läs artikeln → -
Stuvningsintyg för container – när krävs det vid farligt gods?
Stuvningsintyget enligt ADR-S 5.4.2 är ett eget dokument vid sidan av godsdeklarationen. Här reder jag ut när det krävs, vad det ska intyga och hur det kan slås ihop med godsdeklarationen.
Läs artikeln → -
Overpack med farligt gods – när pallen eller kartongen runt kollina också måste märkas
Att samla flera kollin på en pall med sträckfilm eller i en större låda är vardag i ett lager. Men då är det plötsligt overpack som ska märkas och inte bara kollina under. Här går jag igenom vad ADR-S 5.1.2 kräver, när ordet OVERPACK ska stå på utsidan och vad som aldrig försvinner när du packar om.
Läs artikeln → -
Säkerhetsrådgivarens uppgifter i ADR-S 1.8.3.3 – vad rådgivaren ska göra, och vad som är ditt ansvar
Kravet på säkerhetsrådgivare är välkänt, men vad rådgivaren faktiskt ska göra är ofta oklart. Bestämmelsen i ADR-S 1.8.3.3 listar uppgifterna – och visar var gränsen går mot företagsledningens eget ansvar.
Läs artikeln → -
Lastsäkring av farligt gods – vad ADR-S 7.5.7 kräver av den som lastar
Ett kolli med farligt gods som förskjuts under transporten kan skadas och läcka. ADR-S 7.5.7 ställer därför egna krav på hur godset ska säkras, staplas och hanteras vid lastning – krav som ligger på den som lastar.
Läs artikeln → -
Lastsäkring av farligt gods – vad ADR-S 7.5.7 kräver av den som lastar
Ett kolli som rör sig under transporten kan skadas, och då kan farligt gods komma ut. Därför har ADR-S egna krav på hur godset ska hanteras och säkras i fordonet. Här går jag igenom vad som står i 7.5.7 och vad det betyder vid lastramp.
Läs artikeln → -
Gasol i tanken, brandsläckaren i hytten och kylaggregatet på flaket – undantaget för gaser i fordonets egen utrustning i ADR-S 1.1.3.2
Ett fordon som transporterar farligt gods bär ofta med sig gas som inte är lasten – bränsle i tanken, en brandsläckare, gasfyllda däck eller ett kylaggregat på flaket. ADR-S 1.1.3.2 undantar just den utrustningen från regelverket, med egna gränsvärden för hur mycket bränsle som får finnas i tanken. Här går jag igenom vad undantaget faktiskt omfattar – och vad det inte gör.
Läs artikeln → -
ISO 9001:2026 – vad som faktiskt har ändrats i kraven
Den 16 september 2026 publicerades ISO 9001:2026 och SIS fastställde samma dag den svenska motsvarigheten SS-EN ISO 9001:2026. Revisionen är begränsad, men den flyttar på några saker som får praktiska följder i ert ledningssystem – framför allt att risker och möjligheter nu ska hanteras var för sig. Här går jag igenom ändringarna krav för krav.
Läs artikeln → -
Riskbedömning enligt ISO 45001 punkt 6.1.2 – varför skyddsronden inte räcker som svar
Farokartläggning och riskbedömning är grunden i ett arbetsmiljöledningssystem enligt ISO 45001. Kravet i punkt 6.1.2 besvaras ofta med en årlig skyddsrond, som om saken därmed är avklarad. Här går jag igenom vad standarden faktiskt kräver för farokartläggning och riskbedömning, och var det oftast brister i praktiken.
Läs artikeln → -
Litiumbatterier i ADR-S – vad särbestämmelse 188 undantar, och vad som ändå krävs
Tillverkande företag som skickar verktyg, elektronik eller batteridrivna maskiner skickar ofta också farligt gods, utan att tänka på det som en ADR-S-fråga. Här går jag igenom vad särbestämmelse 188 faktiskt undantar för litium- och natriumjonbatterier, och de krav på förpackning, märkning och hållfasthet som gäller även när undantaget kan användas.
Läs artikeln → -
Klassificering av farligt gods – hur avgörs UN-nummer, klass och förpackningsgrupp?
Godsdeklarationen, förpackningsvalet och kravet på säkerhetsrådgivare bygger alla på samma sak: vad är det egentligen ni skickar? Här går jag igenom hur ett ämne eller en produkt klassificeras som farligt gods enligt ADR-S kapitel 2.1, och varför det är avsändaren – inte transportören – som bär ansvaret.
Läs artikeln → -
Avgiftshöjning på ADR-prov från 1 december 2026 – vad det betyder för er kostnad
Myndigheten för civilt försvar höjer avgiften för ADR-prov från och med 1 december 2026. Höjningen tas ut per provtillfälle, vilket gör att den kan slå igenom flera gånger om en förare ska ha mer än en behörighet på sitt ADR-intyg – här går jag igenom vad som ändras och vad det innebär i praktiken.
Läs artikeln → -
Säkerhetsrådgivarens intyg gäller i fem år – så håller ni det vid liv
Att ha en säkerhetsrådgivare är inte en engångsåtgärd. Intyget löper ut efter fem år, och den som missar fönstret för repetitionsprovet måste börja om från ett fullständigt förstagångsprov. Här är hur examinationssystemet faktiskt fungerar, vad det kostar och när de återstående provtillfällena för 2026 ligger.
Läs artikeln → -
Avgiften för ADR-prov höjs 1 december 2026 – budgetera för förarutbildningen nu
Myndigheten för civilt försvar höjer avgiften för ADR-prov med 150 kronor per provtillfälle från och med den 1 december 2026. Här går jag igenom vad höjningen faktiskt gäller, varför den lätt underskattas i budgeten, och hur den hänger ihop med när ni bör förnya förarnas ADR-intyg.
Läs artikeln → -
ISO 45001 och medverkan – varför skyddsombudet inte räcker som svar
Många verksamheter möter kravet på medverkan och samråd i ISO 45001 med att peka på skyddsombudet och tycka att saken är avklarad. Standarden kräver något bredare: kanaler för att både informera och faktiskt involvera de anställda som inte sitter i ledningsgruppen, i den löpande arbetsmiljöledningen – inte bara via ett representantskap.
Läs artikeln → -
Säkerhetsrådgivarens examination – så är provet upplagt, och hur intyget hålls giltigt
Att ett företag ska ha en säkerhetsrådgivare är sällan hela bilden – lika viktigt är hur personen som ska axla rollen faktiskt tar sig dit, och vad som krävs för att intyget inte tappar sin giltighet på vägen. Här går jag igenom hur MCF:s examination är upplagd och vilka datum som styr förnyelsen.
Läs artikeln → -
ISO 9001:2026 är publicerad – så ser övergångsperioden ut enligt Global ACI
Den 16 september 2026 publicerades ISO 9001:2026 och ersätter därmed 2015 års version. Samtidigt har Global ACI, den nya sammanslagna internationella ackrediteringsorganisationen efter IAF och ILAC, publicerat de bindande övergångskraven för certifieringsorganen. Här går jag igenom tidsplanen, vad den innebär för er som redan är certifierade, och vad som faktiskt ändras i själva standarden.
Läs artikeln → -
Övervakning av fordon med farligt gods – vad kräver ADR-S kapitel 8.4?
Ett fordon lastat med farligt gods går inte alltid att ställa var som helst över natten. För vissa ämnen och mängder kräver ADR-S kapitel 8.4 att fordonet antingen övervakas eller parkeras enligt en bestämd prioritetsordning – och vilka gränser som gäller avgörs av en särbestämmelse kopplad till godsets egen post i tabell A. Här går jag igenom grundregeln, prioritetsordningen för parkering och hur gränsvärdena för olika ämnen hänger ihop med kapitlet.
Läs artikeln → -
Lastning och lossning av farligt gods på allmän plats – när krävs polistillstånd?
De flesta lastningar och lossningar av farligt gods sker på egen mark utan att någon myndighet behöver kopplas in. Men sker det på allmän plats gäller ett eget regelverk – för vissa ämnen krävs tillstånd från Polismyndigheten, för andra räcker en underrättelse. Här går jag igenom när kravet slår till och hur ni går tillväga.
Läs artikeln → -
Säkerhetsrådgivarens intyg – giltighetstid, förnyelse och vad som händer om provet inte görs i tid
Att utse en säkerhetsrådgivare är ingen engångsåtgärd. Intyget som gör personen behörig gäller bara i fem år enligt 8 § MSBFS 2015:9, och missas förnyelsen innan giltighetstiden löper ut tillämpar Myndigheten för civilt försvar kravet på ett helt nytt förstagångsprov. Här går jag igenom vad föreskriften kräver om giltighetstid och förlängning, och hur ni undviker att stå utan en behörig säkerhetsrådgivare.
Läs artikeln → -
Fordonets eget ADR-godkännande – vilka fordon som behöver ett certifikat, och hur länge det gäller
Föraren har sitt ADR-intyg eller sin 1.3-utbildning – men för vissa fordonstyper krävs dessutom ett eget godkännande av själva fordonet, oavsett vilken utbildning föraren har. Här går jag igenom vilka fordon som omfattas av kravet i ADR-S kapitel 9.1, vad den årliga tekniska kontrollen innebär, och varför ett fordon som kör vanligt styckegods normalt klarar sig utan certifikatet helt och hållet.
Läs artikeln → -
Skyltning av fordon med farligt gods – vad orangefärgade skyltar och storetiketter enligt ADR-S 5.3 faktiskt kräver
Kollits egen märkning och fordonets skyltning regleras i olika kapitel med olika syften. Här går jag igenom vad ADR-S kapitel 5.3 kräver av de orangefärgade skyltarna fram och bak på fordonet, när farlighetsnummer och UN-nummer också ska stå på sidorna, och vad storetiketterna på tank och container ska visa.
Läs artikeln → -
Fordonets utrustning vid transport av farligt gods – vad kräver ADR-S 8.1?
Ett fordon som transporterar farligt gods ska ha med sig mer än föraren och lasten. ADR-S kapitel 8.1 slår fast en miniminivå av utrustning – brandsläckare, stoppklots, varningsväst och annat – och exakt vad som krävs beror på transportenhetens totalvikt och vilka faroetiketter godset bär.
Läs artikeln → -
Orangefärgad skylt och storetikett – vad ADR-S 5.3 kräver av fordonet
Kollits egen etikett räcker inte för att märka fordonet som kör det. ADR-S kapitel 5.3 ställer ett eget krav på den orangefärgade skylten och i vissa fall en storetikett – och de svarar på olika frågor. Här går jag igenom vad var och en kräver, vad siffrorna på en numrerad skylt betyder, och varför en vanlig lastbil med blandat styckegods sällan behöver storetiketter alls.
Läs artikeln → -
Orange skyltar och storetiketter på fordon och container – vad ADR-S kapitel 5.3 faktiskt kräver
Den orange skylten känner de flesta igen, men få vet exakt när den ska vara tom och när den ska ha siffror – eller vad siffrorna betyder. Här går jag igenom skillnaden mellan orangefärgade skyltar och storetiketter enligt ADR-S kapitel 5.3, och hur farlighetsnumret läses.
Läs artikeln → -
ADR-S 2027: 1.3-utbildningen föreslås förtydligas för egenföretagare utan arbetsgivare
MCF:s remiss till ADR-S 2027 innehåller en liten men praktiskt viktig ändring i kapitel 1.3: texten ska förtydligas så att egenföretagare utan arbetsgivare uttryckligen omfattas av utbildningskravet, och dokumentationsregeln i 1.3.3 ska hantera fallet när det inte finns någon arbetsgivare som kan stå för dokumentationen.
Läs artikeln → -
Tunnelrestriktionskoder för farligt gods – vad bokstäverna i godsdeklarationen faktiskt begränsar
I godsdeklarationen för farligt gods står ofta en bokstavskombination inom parentes, till exempel (D/E). Det är tunnelrestriktionskoden, och den avgör inte bara om en enskild tunnel får passeras utan hela den körväg fordonet måste ta. Här går jag igenom hur godsets kod och tunnelns egen kategori hänger ihop, och vad som gäller när en last innehåller flera ämnen med olika koder.
Läs artikeln → -
Farligt avfall är ofta farligt gods också – två regelverk som gäller samtidigt
Spillolja, lösningsmedelsrester och tomma aerosolburkar är avfall som sådant – men så fort de sätts på flak för transport kan de dessutom räknas som farligt gods. Här går jag igenom när båda regelverken gäller samtidigt, vilka lättnader som finns för avfall till återvinning, och vad som krävs utöver ADR-S.
Läs artikeln → -
Orange skyltar och storetiketter på fordon – vad ADR-S kapitel 5.3 kräver
Flera av kraven jag gått igenom för avsändare, lastare och fyllare hänvisar kort till att fordonet ska ha "storetiketter, märkning och orangefärgade skyltar enligt kapitel 5.3" – utan att förklara vad det faktiskt betyder. Här går jag igenom vad de två kraven är för sig, när vardera gäller, och vad siffrorna på den orangefärgade skylten faktiskt visar.
Läs artikeln → -
Ledningens genomgång enligt ISO 9001 punkt 9.3 – varför mötet ofta blir för tunt
Ledningens genomgång är ett av de krav i ISO 9001 som lättast urholkas till en rutinpunkt på ett vanligt ledningsmöte. Kravet i punkt 9.3 ställer en tydlig lista på vad som faktiskt ska tas upp, och vad mötet ska resultera i – här går jag igenom vad som skiljer ett godkänt möte från ett som bara ser ut som ett.
Läs artikeln → -
Tömda, ej rengjorda förpackningar med farligt gods – när upphör ADR-S:s krav att gälla?
En tom förpackning eller tank känns avklarad, men ADR-S ser ofta annorlunda på saken. Här går jag igenom när en tömd, ej rengjord förpackning verkligen undantas från ADR-S:s krav, vad som gäller för märkning och godsdeklaration så länge den inte gör det, och varför tömda, ej rengjorda förpackningar ändå kan påverka en poängberäkning enligt värdeberäknad mängd.
Läs artikeln → -
Vem ansvarar för vad? Aktörernas skyldigheter enligt ADR-S kapitel 1.4
Farligt gods passerar sällan bara en aktör på vägen från tillverkning till slutkund. Avsändare, transportör, mottagare, lastare, förpackare och fyllare har alla sin egen del av ansvaret enligt ADR-S kapitel 1.4 – och det är just den uppdelningen som avgör var era egna skyldigheter börjar och slutar.
Läs artikeln → -
Avsändarens skyldigheter enligt ADR-S 1.4 – vad krävs av den som lämnar farligt gods till transport?
Många tillverkande företag tänker på farligt gods som transportörens ansvar, eftersom det är transportören som kör godset. ADR-S lägger däremot ett eget, uttryckligt ansvar på avsändaren – och vem som bär den rollen avgörs av vem som anges som avsändare i transportavtalet, inte av vem som tillverkat godset. Här går jag igenom vad ADR-S 1.4.2.1 kräver av avsändaren, och hur ni avgör om det är er verksamhet det gäller.
Läs artikeln → -
PFAS i brandsläckningsskum – första deadlinen i den nya REACH-begränsningen kommer i höst
Från den 23 oktober 2026 får handbrandsläckare med PFAS-baserat skum inte längre säljas, och skum med PFAS över ett visst innehåll ska märkas med en varningstext. Det är den första av flera deadlines i en ny REACH-begränsning som Kemikalieinspektionen redan informerar om – här går jag igenom tidsplanen och vad den innebär praktiskt.
Läs artikeln → -
Fordonsbesättningen och farligt gods – de åtta bestämmelserna i ADR-S kapitel 8.3
1.3-utbildningen ger kunskapen och ADR-intyget behörigheten, men själva körningen och hanteringen styrs av ett eget kapitel: ADR-S 8.3. Här går jag igenom vad de åtta bestämmelserna faktiskt kräver av föraren och den som medföljer, och en viktig nyans – vilka av dem som gäller även vid värdeberäknad mängd.
Läs artikeln → -
Vem ansvarar för vad? Avsändarens, transportörens och övriga delaktigas skyldigheter i ADR-S 1.4
Godsdeklarationen är avsändarens jobb, samlastningsförbudet är lastarens, de skriftliga instruktionerna är transportörens – jag har nämnt flera av de här ansvarsfördelningarna i tidigare artiklar utan att gå igenom var de faktiskt kommer ifrån. Källan är ett och samma kapitel, ADR-S 1.4, som pekar ut varje delaktig i transportkedjan och exakt vad var och en av dem ska göra.
Läs artikeln → -
ADR-S 2027: sex föreslagna ändringar för litiumbatterier
MCF:s remiss till ADR-S och RID-S 2027 innehåller flera förslag som berör litiumbatterier: behandlade batterier, hybridbatterier, energilagringssystem, värdeberäknad mängd, orange skyltning och information vid transport av allvarligt skadade batterier.
Läs artikeln → -
ADR-S 2027: certifieringsregler för UN-förpackningar föreslås samlas i ny del 23
MCF föreslår att reglerna för organ som certifierar förpackningar, IBC-behållare och storförpackningar flyttas från MSBFS 2009:5 till en ny del 23 i ADR-S och RID-S. Det är främst en samling och uppdatering av befintliga regler – inte ett nytt kvalitetssystemkrav för alla företag som använder UN-godkända förpackningar.
Läs artikeln → -
Samlastningsförbudet i ADR-S – när får farligt gods packas i samma fordon?
Att slå samman flera sändningar farligt gods i samma fordon för att spara en transport är inte alltid tillåtet. ADR-S 7.5.2 avgör vilka kombinationer av etiketter som får lastas tillsammans och vilka som är förbjudna – oavsett hur liten mängden är.
Läs artikeln → -
ADR-intyget – vilka behörigheter det ger, och när krävs det inte
Ett giltigt ADR-intyg är inte en enda behörighet utan flera möjliga kombinationer, och det krävs inte för alla transporter av farligt gods. Här går jag igenom vad grundbehörigheten täcker, vad tilläggen för tank, klass 1 och klass 7 lägger till, och varför en förare som kör enligt begränsad mängd eller värdeberäknad mängd inte behöver intyget alls.
Läs artikeln → -
Transportskydd för farligt gods – grundkraven i ADR-S 1.10, och när krävs en skyddsplan?
Regelverket för farligt gods handlar inte bara om att förhindra olyckor. Ett eget kapitel, ADR-S 1.10, ställer krav på skydd mot stöld och obehörigt förfarande. Grundkraven gäller alla som är delaktiga i transporten och ligger redan inbakade i 1.3-utbildningen – men en mindre grupp verksamheter som hanterar gods med hög riskpotential ska dessutom upprätta en skriftlig skyddsplan.
Läs artikeln → -
Farligt gods vid eget arbete – undantaget i ADR-S 1.1.3.1 (c) för servicetekniker och montörer
Diesel till kundens reservaggregat, en gasolflaska för att provtrycka en installation, bensin till en motorsåg – många servicetekniker och montörer har farligt gods i fordonet utan att tänka på det som en transport enligt ADR-S. Här går jag igenom undantaget i 1.1.3.1 (c), vilka mängder det faktiskt tillåter och vad som gör att det faller.
Läs artikeln → -
Märkning och etikettering av kollin med farligt gods – vad UN-numret och etiketterna faktiskt visar
En UN-märkt förpackning och en varningsetikett ser lika viktiga ut på ett kolli, men de svarar på olika frågor och regleras i olika delavsnitt. Här går jag igenom vad märkningen enligt ADR-S 5.2.1 respektive etiketteringen enligt 5.2.2 faktiskt kräver, hur miljöfarlighetsmärket skiljer sig från de vanliga faroetiketterna, och när riktningspilar krävs.
Läs artikeln → -
Rapporteringsplikten vid olyckor och tillbud med farligt gods – vad krävs, och vem gör vad?
Att en olycka eller ett allvarligt tillbud med farligt gods ska rapporteras är sällan okänt. Vem som ska rapportera vad, till vem, och när, är desto mer sammanblandat – och det är just den gränsdragningen som gör att kravet ofta hanteras för sent.
Läs artikeln → -
Olycksrapportering vid transport av farligt gods – vad utlöser kravet i ADR-S 1.8.5?
En trafikolycka med farligt gods inblandat innebär inte automatiskt en rapporteringsplikt till myndigheten – kravet utlöses först när specifika kriterier i ADR-S och RID-S kapitel 1.8.5 är uppfyllda. Här går jag igenom vad som räknas, vem som ansvarar för att rapporten skickas, och säkerhetsrådgivarens roll enligt MSBFS 2015:9 6 §.
Läs artikeln → -
Avsändarens skyldigheter enligt ADR-S 1.4 – vad ansvaret faktiskt omfattar
Skickar ert företag farligt gods är ni avsändare enligt ADR-S, oavsett om någon i verksamheten har tänkt på det. Här går jag igenom vad skyldigheterna i kapitel 1.4.2.1 konkret kräver, vad ni får förlita er på när andra i transportkedjan är inblandade, och hur rollen hänger ihop med kraven på 1.3-utbildning och säkerhetsrådgivare.
Läs artikeln → -
Säkerhetsrådgivarens olycksrapportering – vad kräver 6 § MSBFS 2015:9?
Att utse en säkerhetsrådgivare, skriva en årsrapport och bygga rutiner enligt de tretton punkterna i 5 § har jag gått igenom tidigare. Det fjärde kravet i samma föreskrift, 6 §, är lätt att missa eftersom det bara aktiveras när något redan gått fel: säkerhetsrådgivaren ska se till att en rapport når verksamhetsledningen efter en olycka eller ett allvarligt tillbud med farligt gods.
Läs artikeln → -
Säkerhetsrådgivarens rutiner – de tretton punkterna i MSBFS 2015:9 5 § i praktiken
Att utse en säkerhetsrådgivare och skriva en årsrapport är två separata krav jag har gått igenom tidigare. Det tredje, mer löpande kravet ligger i 5 § MSBFS 2015:9: rådgivaren ska se till att verksamheten har anpassade metoder och rutiner inom tretton namngivna områden. Här går jag igenom vad de tretton punkterna faktiskt innebär och hur de kan byggas in i ett befintligt ledningssystem istället för att bli en egen pärm.
Läs artikeln → -
Godsdeklarationen: fem uppgifter i fast ordning enligt ADR-S 5.4.1.1.1
För transporter av farligt gods som omfattas av kravet på godsdeklaration finns ingen valfrihet i hur de viktigaste uppgifterna radas upp. Här går jag igenom vad den fasta sekvensen i ADR-S 5.4.1.1.1 består av, vad som är flexibelt, och ett vanligt fel när tillverkande företag skriver sina egna godsdeklarationer.
Läs artikeln → -
Reducerad mängd (EQ) i ADR-S – den snävaste lättnaden, och vad som ändå krävs
Reducerad mängd, EQ, går längre än begränsad mängd och undantar en sändning från nästan hela ADR-S – men bara för verkligt små mängder per innerförpackning. Här går jag igenom E-kodssystemet, märkningen av kollit och vilka enstaka krav som ändå kvarstår.
Läs artikeln → -
Förpackning av farligt gods – vad UN-godkännandet faktiskt täcker
En förpackning märkt med UN-symbolen känns som ett avklarat krav, men märkningen svarar bara på en del av frågan. Här går jag igenom vad godkännandet faktiskt intygar, vad märkningen på kollit betyder och vad som fortfarande är ert ansvar som avsändare.
Läs artikeln → -
Skriftliga instruktioner för farligt gods – vad ska finnas i förarhytten?
Fordonsbesättningen ska kunna agera direkt om en olycka inträffar under en transport av farligt gods – inte leta efter information. Det är syftet med de skriftliga instruktionerna enligt ADR-S 5.4.3. Här går jag igenom vem som ansvarar för dem, vad den fyrsidiga förlagan innehåller och vilken skyddsutrustning som enligt kapitel 8.1.5 ska följa med fordonet.
Läs artikeln → -
Säkerhetsrådgivarens årsrapport – vad kravet faktiskt innebär i praktiken
Att utse en säkerhetsrådgivare är bara halva jobbet. Varje år ska rådgivaren också upprätta en rapport till verksamhetsledningen om arbetet med farligt gods – ett krav som ofta glöms bort i vardagen, men som ska kunna visas upp vid en tillsyn.
Läs artikeln → -
Godsdeklarationen: vad som ska stå i transporthandlingen och i vilken ordning
Transporthandlingen för farligt gods är inte fri text. Fem uppgifter ska stå i en fast, sammanhållen följd utan annan text emellan, enligt ADR-S 5.4.1.1.1. Här går jag igenom vad som hör hemma i den fasta följden, vad som får komma i valfri ordning, och vanliga fel att se upp för.
Läs artikeln → -
Transportdokument för farligt gods – vad ADR-S 5.4.1 kräver av godsbeskrivningen
Godsdeklarationen som följer med farligt gods på väg är inte fritext – innehållet, och ordningen på uppgifterna, är reglerad i detalj. Här går jag igenom vad ADR-S kapitel 5.4.1 kräver av godsbeskrivningen, när AVFALL och MILJÖFARLIGT ska läggas till, och vad som lätt glöms bort.
Läs artikeln → -
Begränsad mängd (LQ) i ADR-S – gränser, märkning och vad som ändå krävs
Begränsad mängd, LQ, är den lättnad flest tillverkande företag möter i vardagen – produkter i konsumentförpackning som skickas i mindre volymer. Här går jag igenom gränserna per kolli, märkningskravet, vad som fortfarande gäller och när fordonet måste märkas.
Läs artikeln → -
Godsdeklarationen för farligt gods – vilka uppgifter måste den innehålla?
Godsdeklarationen är avsändarens ansvar, och flera av uppgifterna ska stå i en bestämd ordning – inte fritt formulerade. Här går jag igenom vad ADR-S 5.4.1 kräver, i vilken ordningsföljd, och några vanliga fallgropar hos tillverkande företag som skriver den själva.
Läs artikeln → -
Värdeberäknad mängd – så fungerar 1000-poängsregeln i ADR-S 1.1.3.6
Många tillverkande företag skickar farligt gods i mängder som ryms inom undantaget för värdeberäknad mängd, utan att någon egentligen har räknat efter. Här går jag igenom hur poängberäkningen i ADR-S 1.1.3.6 går till, vad som fortfarande krävs under gränsen och vad som gör att undantaget faller.
Läs artikeln → -
1.3-utbildning för farligt gods – vilken personal ska ha den, och hur dokumenterar ni den?
Utbildningskravet i ADR-S kapitel 1.3 gäller långt fler än förarna – varje person som klassificerar, förpackar, märker, lastar eller upprättar handlingar för farligt gods omfattas. Här är vem som ska utbildas, vad utbildningen ska innehålla och hur dokumentationen ska skötas.
Läs artikeln → -
Ny gräns för formaldehyd i varor gäller från 6 augusti 2026
Sedan i går, den 6 augusti 2026, gäller en EU-gemensam gräns för hur mycket formaldehyd varor får avge till inomhusluft. Den träffar bland annat träbaserade skivor, möbler, golv, textil, läder och fordonskomponenter — och den tillåter ingen utförsäljning av gammalt lager.
Läs artikeln → -
Säkerhetsrådgivare för farligt gods – när gäller kravet och vad ska göras?
Kravet på säkerhetsrådgivare träffar fler tillverkande företag än många tror – det räcker att ni lämnar farligt gods till en transportör. Här är den praktiska gången: vem som omfattas, vilka undantag som finns och vad som ska göras när kravet väl gäller.
Läs artikeln → -
Nya gränsvärden för formaldehyd i varor – gäller från 6 augusti 2026
Från den 6 augusti 2026 ersätts den svenska nationella regeln om formaldehyd i träbaserade skivor av ett EU-gemensamt gränsvärde i REACH. Gränserna blir lägre, och de gäller ett bredare spann av varor än den gamla regeln gjorde.
Läs artikeln → -
PPWR: tre centrala krav som gäller från 12 augusti 2026
Den 12 augusti 2026 börjar EU:s nya förpackningsförordning PPWR att tillämpas. För företag som tillverkar, fyller eller importerar förpackningar och förpackade produkter innebär det bland annat nya krav på kemikalieinnehåll, teknisk dokumentation och märkning.
Läs artikeln → -
Nya EU-regler för vägkontroller av farligt gods – ansvaret utökas i hela kedjan
Den 23 juni 2026 ska EU-direktiv (EU) 2025/1801 vara genomfört i svensk lagstiftning. Direktivet uppdaterar reglerna för vägkontroller av farligt gods och förtydligar att ansvaret för brister inte bara ligger hos transportör och förare – utan även hos avsändare, packare, lastare, fyllare, tankoperatörer och mottagare.
Läs artikeln → -
ISO 14001:2026 är här – vad innebär den nya miljöstandarden för ditt företag?
I april 2026 publicerades ISO 14001:2026 som ersätter den nuvarande versionen från 2015. Den nya standarden ställer tydligare krav på klimat, biologisk mångfald och livscykelperspektiv. Här går jag igenom de viktigaste förändringarna och hur du som miljösamordnare börjar förbereda övergången.
Läs artikeln →
Inga artiklar under det här ämnet ännu.