Hoppa till innehåll
ADR-S 2.2.8

Frätande ämnen i klass 8 – så läser ni klassificeringen i ADR-S 2.2.8 och vad den betyder för sändningen

Natronlut, saltsyra, batterisyra och rengöringsmedel med hög alkalinitet är vanligt gods i många verksamheter. Förpackningsgruppen avgör förpackning, transportkategori och om undantaget för värdeberäknad mängd håller – och den bygger på hur snabbt ämnet skadar huden.

Klass 8 omfattar frätande ämnen. ADR-S 2.2.8.1.1 definierar dem som ämnen som genom kemisk inverkan orsakar oåterkalleliga skador på huden, eller som vid läckage väsentligt skadar eller förstör annat gods eller transportmedlet. Klassen omfattar också ämnen som först vid kontakt med vatten bildar frätande vätskor, eller som med naturlig luftfuktighet utvecklar frätande ånga eller dimma. Texten nedan bygger på ADR-S 2025 (MSBFS 2024:10).

Den vanliga missuppfattningen är att “frätande” är en ja/nej-fråga. För transport är den i stället tre steg: förpackningsgrupp I, II eller III. Det är gruppen som styr resten av sändningen.

Vad förpackningsgrupperna betyder

Enligt 2.2.8.1.4.2 placeras ämnen och blandningar i klass 8 i en av tre grupper efter farlighetsgrad: grupp I är mycket farliga, grupp II farliga och grupp III mindre farliga.

För nya ämnen och blandningar anger 2.2.8.1.5.3 kriterierna, som utgår från hur lång exponeringstid som behövs för att skada huden:

  • Grupp I: högst 3 minuters exponering ger irreversibel skada på intakt hudvävnad, med en observationsperiod på upp till och med 60 minuter.
  • Grupp II: mer än 3 och högst 60 minuters exponering ger fullständig vävnadsdöd, med en observationsperiod på upp till och med 14 dagar.
  • Grupp III: mer än 60 minuter och högst 4 timmars exponering ger irreversibel skada, med en observationsperiod på upp till och med 14 dagar. Hit hör också ämnen som inte antas skada huden men som korroderar stål eller aluminium med mer än 6,25 mm per år vid 55 °C.

Den sista punkten är lätt att missa: ett ämne kan alltså hamna i klass 8 på grund av vad det gör med tank och fordon, inte bara med människor.

Ni klassificerar sällan själva – men ni måste kunna läsa resultatet

För ämnen som redan finns i tabell A i kapitel 3.2 har inplaceringen gjorts på erfarenhetsunderlag, med hänsyn även till faktorer som fara vid inandning och reaktion med vatten (2.2.8.1.4.3). Då är uppgiften inte att klassificera, utan att hitta rätt rad. Till nya ämnen och blandningar ska erfarenheter av oavsiktlig exponering och sedan testresultat enligt OECD:s riktlinjer användas (2.2.8.1.5.2). Ett ämne som enligt dessa är bestämt som ej frätande får utan ytterligare provning anses vara ej frätande på hud i ADR-S mening.

Praktiskt börjar ni i leverantörens säkerhetsdatablad, avsnitt 14, och kontrollerar mot tabell A att UN-nummer, benämning och förpackningsgrupp stämmer. Blandningar och produkter med egen formulering kräver en egen bedömning enligt 2.2.8.1.5.

Samma UN-nummer, olika förpackningsgrupp

Flera av de vanligaste klass 8-ämnena har flera rader i tabell A. Natriumhydroxidlösning (UN 1824, natronlut) finns som både grupp II och grupp III, och motsvarande gäller kaliumhydroxidlösning (UN 1814) och klorvätesyra/saltsyra (UN 1789). Det är en och samma benämning, men raderna skiljer sig åt:

Grupp II Grupp III
Begränsad mängd (kolumn 7a) 1 L 5 L
Transportkategori 2 3
Högsta totalmängd per transportenhet enligt 1.1.3.6.3 333 1000

Värdena är hämtade ur tabell A och tabellen i 1.1.3.6.3 för de tre UN-numren ovan. Vilken rad som gäller för er produkt avgörs av ämnets faktiska klassificering (för lösningar normalt dess koncentration), och det ska framgå av säkerhetsdatabladet. Gissa aldrig gruppen utifrån namnet: att välja grupp III för en vara som är grupp II ger fel förpackning, fel gränsvärde och en felaktig godsdeklaration.

Särbestämmelse 274 i kolumn 6 finns på de n.o.s.-benämningar som används när ämnet inte har eget UN-nummer, till exempel UN 1760 frätande vätska, n.o.s. och UN 1719 frätande alkalisk vätska, n.o.s. Den innebär krav på teknisk benämning i godsdeklarationen – det har jag gått igenom i en egen artikel om teknisk benämning.

Sekundärfara: när ämnet också är giftigt eller brandfarligt

Klass 8 delas i 2.2.8.1.4.1 in i klassificeringskoder. C1–C4 är sura ämnen, C5–C8 basiska, C9–C10 övriga frätande ämnen och C11 föremål. Koder som CF (brandfarliga), CO (oxiderande), CW (utvecklar brandfarliga gaser med vatten) och CT (giftiga) visar att ämnet har en sekundärfara. Hydrazin, vattenlösning (UN 2030) har till exempel koden CT1 och ska enligt tabell A märkas med både etikett 8 och 6.1.

Sekundärfaran syns i godsdeklarationen: efter klassen anges de övriga etikettnumren inom parentes (5.4.1.1.1 c), så att en sändning blir “UN 2030 …, 8 (6.1), II”. Ordningen i godsdeklarationen är UN-nummer, officiell transportbenämning, klass/etikettnummer och förpackningsgrupp.

Fyra kontroller före överlämning

  1. Rätt rad i tabell A. UN-nummer, benämning och förpackningsgrupp ska stämma med säkerhetsdatabladet.
  2. Rätt förpackning. Förpackningsinstruktionen och godkända förpackningstyper följer av tabell A och kapitel 4.1. Frätande ämnen kräver att material och förslutning klarar ämnet.
  3. Totalmängden mot 1.1.3.6. Håll isär grupperna. Går ni över gränsen per transportenhet är undantaget i 1.1.3.6 borta, och då gäller bland annat krav på skyltning och utbildning. Behovet av säkerhetsrådgivare bedöms separat, eftersom det har egna undantag i 3 § MSBFS 2015:9 – bland annat för visst eget farligt avfall i förpackningsgrupp III. Blandas ämnen från olika transportkategorier på samma fordon räknas mängderna med multiplikatorer (1.1.3.6.4).
  4. Godsdeklarationen. Kontrollera att alla uppgifter enligt 5.4.1.1.1 finns med, inklusive sekundärfara inom parentes.

Min poängkalkylator räknar värdeberäknad mängd enligt 1.1.3.6 utifrån tabell A, så att ni ser direkt om en lastbil med blandat klass 8-gods ligger under eller över gränsen.

Vill ni ha hjälp att få ordning på det?

Jag går gärna igenom era klass 8-produkter – säkerhetsdatablad, förpackningar och godsdeklarationer – och visar var rutinerna behöver stärkas. Läs mer om vad jag hjälper till med inom farligt gods eller kontakta mig. Behöver den som packar och lämnar över godset utbildning enligt ADR 1.3 finns den som kurs.