Hoppa till innehåll
ADR-S 5.3

Orange skyltar och storetiketter på fordon och container – vad ADR-S kapitel 5.3 faktiskt kräver

Den orange skylten känner de flesta igen, men få vet exakt när den ska vara tom och när den ska ha siffror – eller vad siffrorna betyder. Här går jag igenom skillnaden mellan orangefärgade skyltar och storetiketter enligt ADR-S kapitel 5.3, och hur farlighetsnumret läses.

Etiketterna på själva kollit har jag gått igenom tidigare – de sitter på förpackningen och är krav enligt kapitel 5.2. Kapitel 5.3 handlar om nästa nivå: märkningen på själva transportenheten, containern eller tanken. Det är två separata krav som lätt blandas ihop, och som ett tillverkande företag som lastar egna fordon eller containrar behöver hålla isär.

Storetiketter – samma budskap, större format

Storetiketter (5.3.1) ska sitta på utsidan av containrar, tankar, fordon och vagnar som transporterar farligt gods i bulk eller i tank, samt på fordon och containrar där mängden packat gods gör att motsvarande etikettkrav utlöses på fordonsnivå. De motsvarar färgmässigt och symbolmässigt samma varningsetikett som skulle suttit på ett enskilt kolli med det farliga godset – bara i ett betydligt större format, minst 250 × 250 mm mot etikettens minst 100 × 100 mm. Är det flera faroklasser i lasten kan flera storetiketter behöva sitta bredvid varandra.

Poängen är att en storetikett aldrig är en egen, fristående bedömning av vad som ska visas – den är alltid en förstoring av den etikett som redan gäller för godset enligt kapitel 5.2.

Orange skyltar – två varianter med olika betydelse

Den orangefärgade skylten (5.3.2) är en annan sak, och den finns i två utföranden som betyder olika saker:

  • Tom orange skylt. En transportenhet som kör med farligt gods i kollin (paket, fat, IBC:er) ska ha en tom, alltså siffertom, orange skylt fram och bak på transportenheten. Den anger bara att fordonet transporterar farligt gods – inte vilket.
  • Orange skylt med siffror. Vid tank- eller bulktransport ska skylten istället ha två sifferrader: farlighetsnumret överst och ämnets UN-nummer underst, avdelade av en svart mittlinje. En sådan numrerad skylt sitter då både fram och bak på transportenheten och på var sida av tanken, tankens fack eller batterifordonets element.

Det är alltså transportsättet – kolli mot tank/bulk – som avgör om skylten ska vara tom eller numrerad, inte hur farligt ämnet är.

Hur farlighetsnumret läses

Farlighetsnumret (ibland kallat Kemlerkoden) består av två eller tre siffror, ibland med bokstaven X först:

  • Ett inledande X betyder att ämnet reagerar farligt med vatten – vatten får då inte användas vid en eventuell släckinsats.
  • En upprepad siffra (till exempel 33 eller 88) betyder en förstärkt fara inom samma kategori, inte två olika faror.
  • Övriga siffror pekar ut respektive faroegenskap – till exempel brandfarlighet eller giftighet – enligt den kodlista som hör till farlighetsnumren.

Numret är räddningstjänstens första ledtråd på plats, innan godsdeklarationen ens hunnit läsas – vilket är precis varför det bara får sättas på när det stämmer med det som faktiskt transporteras.

Miljöfarligt ämne – ett eget märke

Är ämnet miljöfarligt enligt kriterierna i ADR-S ska transportenheten eller containern dessutom ha ett särskilt märke för miljöfarligt ämne (symbolen med fisk och träd), utöver storetiketter och orange skylt. Samma bedömning ligger till grund för tillägget “MILJÖFARLIGT” i transportdokumentet, som jag gått igenom i inlägget om transportdokumentets godsbeskrivning.

Tomt, orengjort räknas fortfarande

En tank eller container som är tömd men inte rengjord och inte avgasad ska fortfarande ha kvar sina storetiketter, märkning och orange skylt – precis som om den fortfarande vore lastad. Det är först när rengöring och sanering är klar som märkningen ska tas bort. Vem som bär det ansvaret i respektive steg av transportkedjan – avsändare, lastare, fyllare, lossare – har jag gått igenom i inlägget om aktörernas skyldigheter enligt ADR-S 1.4.

Vad som faller bort vid undantag

Transporterar ni inom värdeberäknad mängd, begränsad mängd (LQ) eller reducerad mängd (EQ) faller kravet på orange skylt och storetiketter bort helt, förutsatt att inget annat gods på samma fordon för med sig kravet på egen hand. Det är samma logik som för ADR-intyg och fordonsutrustning i övrigt – lättnaderna gäller hela transporten, inte enskilda kollin i den.

Checklista

  1. Håll isär kolli-etikett, storetikett och orange skylt. Tre olika krav, tre olika platser – kapitel 5.2 respektive 5.3.
  2. Kontrollera transportsättet innan skylten sätts på. Kolli ger tom skylt, tank eller bulk ger numrerad skylt med farlighetsnummer och UN-nummer.
  3. Verifiera att siffrorna stämmer mot det som faktiskt lastas – en felaktig numrerad skylt är värre än ingen skylt alls vid en olycka.
  4. Glöm inte miljöfarlighetsmärket när ämnet är miljöfarligt enligt kriterierna.
  5. Ta inte bort märkningen förrän tanken eller containern är rengjord och sanerad, inte bara tömd.

Är ni osäkra på om era fordon eller containrar ska ha tom eller numrerad skylt, eller vilken storetikett som gäller för er last – hör av er, så går jag igenom er faktiska transportsituation.

Vilken skyltning och märkning era fordon och containrar behöver kan jag gå igenom inom min rådgivning om farligt gods. Förare och lastare omfattas av utbildningskravet i kapitel 1.3, som finns i ADR 1.3-kursen online.