Godsdeklarationen: fem uppgifter i fast ordning enligt ADR-S 5.4.1.1.1
För transporter av farligt gods som omfattas av kravet på godsdeklaration finns ingen valfrihet i hur de viktigaste uppgifterna radas upp. Här går jag igenom vad den fasta sekvensen i ADR-S 5.4.1.1.1 består av, vad som är flexibelt, och ett vanligt fel när tillverkande företag skriver sina egna godsdeklarationer.
När farligt gods lämnas för transport som omfattas av kravet på godsdeklaration ska den (transportdokumentet) följa med. Vissa transporter är undantagna – bland annat gods som ryms inom begränsad mängd enligt ADR-S 3.4 eller reducerad mängd enligt 3.5 kräver ingen godsdeklaration i vanlig mening. Men för de transporter som omfattas gäller att föraren, räddningstjänsten och eventuell tillsyn ska kunna läsa av vad som transporteras utan att tolka eller leta i texten – och det är därför regelverket inte nöjer sig med att ange vilka uppgifter som ska finnas med, utan för de mest centrala uppgifterna även i vilken ordning de ska stå.
Den fasta sekvensen
Enligt ADR-S 5.4.1.1.1 ska godsbeskrivningen för varje ämne eller föremål inledas med följande uppgifter, i denna ordning och utan annan text emellan:
- UN-numret, föregånget av bokstäverna “UN” (till exempel UN 1203)
- Den officiella transportbenämningen, kompletterad med tekniskt namn inom parentes när ämnet är klassificerat som “n.o.s.” (ospecificerat) och det krävs
- Farosedelnumret för klassen, inklusive eventuell bifara – med ett undantag: för klass 1 (explosiva ämnen och föremål) anges istället klassificeringskoden, till exempel
1.1D - Förpackningsgruppen (I, II eller III), om ämnet har en sådan
- Tunnelrestriktionskoden inom parentes, när ämnet har en sådan kod tilldelad och transporten kan komma att passera en tunnel med restriktioner för farligt gods – koden får utelämnas när det är känt i förväg att transporten inte gör det
Är ämnet dessutom miljöfarligt läggs “MILJÖFARLIGT” sist i beskrivningen (med undantag för vissa UN-nummer, till exempel UN 3077 och UN 3082, där det inte krävs).
Ett exempel: UN 1263 FÄRG, 3, III, (D/E). Byter man ordning på två av de fasta uppgifterna, eller lägger in ett annat ord mitt i sekvensen, är beskrivningen inte längre korrekt utformad enligt kraven – även om alla uppgifterna i sig finns med någonstans i dokumentet.
Vad som är flexibelt
Utanför den fasta sekvensen har godsdeklarationen fler obligatoriska uppgifter, men här styr regelverket inte i vilken ordning de ska stå:
- Antal och typ av kollin
- Total mängd farligt gods per godspost – det vill säga per kombination av UN-nummer, officiell transportbenämning och förpackningsgrupp, inte enbart per UN-nummer (nettovikt, bruttovikt eller volym beroende på ämne)
- Avsändarens namn och fullständiga adress
- Mottagarens namn och fullständiga adress
- Eventuella tillämpliga specialbestämmelser
Ett vanligt fel är inte att någon av dessa uppgifter saknas, utan att de blandas in mitt i den fasta sekvensen – till exempel att förpackningsgruppen hamnar före farosedelnumret, eller att avsändarens namn skrivs in mellan transportbenämningen och farosedelnumret för att det “kändes naturligt” i mallen. Resultatet är en godsdeklaration som innehåller rätt information men inte är strukturerad enligt kravet.
En sak som ADR inte kräver
Här skiljer sig vägtransport från sjötransport på ett sätt som är värt att känna till om ni återanvänder mallar från flera transportslag: IMDG-koden för sjötransport kräver ett undertecknat avsändarintyg där den som upprättar godsdeklarationen intygar att innehållet är korrekt klassificerat, förpackat och märkt. Något motsvarande signaturkrav finns inte i ADR för vägtransport. Använder ni en mall som ursprungligen är byggd för sjöfrakt riskerar ni därför fält som varken behövs eller är fel placerade i förhållande till den fasta sekvensen ovan.
Så kontrollerar jag en godsdeklaration
När jag går igenom en godsdeklaration tittar jag alltid på den inledande godsbeskrivningen som en egen enhet, innan jag ens läser resten av dokumentet: står UN-numret, transportbenämningen, farosedelnumret (eller klassificeringskoden för klass 1), förpackningsgruppen och en eventuell tunnelkod i rätt ordning, utan att något annat brutit in i sekvensen? Är svaret ja är grunden på plats – då återstår att kontrollera att mängduppgifter, avsändare och mottagare stämmer.
Om ni vill se hur det ser ut i praktiken har jag byggt ett fritt tillgängligt verktyg för transportdokument som bygger upp godsdeklarationen i rätt ordning utifrån de uppgifter ni matar in.
Granskning av hur era godsdeklarationer är uppbyggda ingår i det jag kan hjälpa till med som säkerhetsrådgivare. Personalen som upprättar dem behöver utbildning enligt kapitel 1.3, som finns i ADR 1.3-kursen online.