Säkerhetsrådgivarens rutiner – de tretton punkterna i MSBFS 2015:9 5 § i praktiken
Att utse en säkerhetsrådgivare och skriva en årsrapport är två separata krav jag har gått igenom tidigare. Det tredje, mer löpande kravet ligger i 5 § MSBFS 2015:9: rådgivaren ska se till att verksamheten har anpassade metoder och rutiner inom tretton namngivna områden. Här går jag igenom vad de tretton punkterna faktiskt innebär och hur de kan byggas in i ett befintligt ledningssystem istället för att bli en egen pärm.
11 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods säger att den vars verksamhet omfattar transport av farligt gods ska ha en säkerhetsrådgivare. Vad rådgivaren konkret ska göra preciseras i Myndigheten för civilt försvars föreskrifter MSBFS 2015:9. Där finns tre besläktade men olika krav: 4 § ger rådgivarens huvuduppgifter (bevaka regelefterlevnad, ge råd, upprätta årsrapport), 6 § reglerar rapportering vid olyckor, och 5 § – det jag går igenom här – kräver att verksamheten har anpassade metoder och rutiner inom tretton namngivna områden.
Skillnaden mot årsrapporten är värd att hålla isär. Årsrapporten är en sammanställning som skrivs en gång om året och arkiveras. Rutinerna i 5 § är istället något som ska finnas och fungera löpande, året runt – årsrapporten redovisar bland annat hur långt arbetet med just dessa rutiner har kommit.
De tretton punkterna, grupperade
Föreskriften radar upp punkterna i en lång lista utan gruppering. I praktiken hör de ihop i fyra kluster, och det är enklare att bygga rutiner utifrån klustren än utifrån paragrafens egen ordning.
Godset och utrustningen (identifiering och kontroll)
- Rutin för att identifiera det farliga gods som lämnas för transport eller transporteras – med andra ord samma klassificeringsarbete som ligger till grund för godsdeklarationen.
- Rutin för att följa de särskilda krav som gäller för transportmedel och utrustning för transport av farligt gods, när sådana ska anskaffas.
- Rutin för att kontrollera utrustning som används för transport, lastning eller lossning av farligt gods.
Personalen (kompetens och medvetenhet)
- Säkerställa att berörda arbetstagare genomgår anpassad utbildning och att den dokumenteras – nära besläktat med utbildningskravet i ADR-S 1.3, även om 5 § inte hänvisar dit uttryckligen; det är två separata krav som i praktiken bör lösas med samma underlag.
- Säkerställa att den personal som utför lastning, lossning eller transport av farligt gods har de arbetsbeskrivningar och instruktioner som behövs.
- Öka medvetenheten om farorna vid transport, lastning eller lossning av farligt gods.
Olyckor och tillbud (beredskap och uppföljning)
- Kunna agera snabbt och effektivt vid olyckor eller tillbud under transport, lastning eller lossning av farligt gods.
- Undersöka och vid behov upprätta rapporter över olyckor, tillbud eller allvarliga regelöverträdelser under transport, lastning eller lossning av farligt gods.
- Vidta åtgärder för att förhindra att olyckor, tillbud eller allvarliga regelöverträdelser upprepas.
Genomförandet (leverantörer, handlingar, lastning)
- Ta hänsyn till lagar, förordningar och särskilda krav för transport av farligt gods vid val av underleverantörer eller annan tredje part.
- Säkerställa att de handlingar och den säkerhetsutrustning som ska medföras finns i transportmedlet och motsvarar gällande bestämmelser.
- Säkerställa att bestämmelserna om lastning och lossning följs.
- Säkerställa att det vid landtransport av farligt gods finns en skyddsplan enligt delavsnitt 1.10.3.2 i ADR-S och RID-S – ett krav som enligt det delavsnittet är villkorat till gods och mängder över en viss riskpotential, inte ett krav på skyddsplan för all landtransport av farligt gods.
Vad “anpassade” faktiskt betyder
Föreskriften kräver inte en viss mall eller ett visst antal dokument – ordet är “anpassade”. En verksamhet som skickar enstaka kollin i begränsad mängd behöver inte samma rutin för underleverantörskontroll som en verksamhet med daglig tankbilstrafik. Det som avgör om en rutin är tillräcklig är om den faktiskt speglar den risk och den volym verksamheten har, inte om den är omfattande.
Det är också värt att komma ihåg att kravet i 5 § gäller den som lämnar farligt gods för transport eller transporterar det, samma avgränsning som avgör om kravet på säkerhetsrådgivare över huvud taget gäller. Har verksamheten redan konstaterat att den omfattas – enligt den avgränsning jag gick igenom i inlägget om när kravet på säkerhetsrådgivare gäller – så gäller samtliga tretton punkter, inte ett urval.
Bygg in det i ledningssystemet, inte vid sidan av det
En vanlig brist är inte att rutinerna saknas helt, utan att de finns någonstans – i huvudet på en enskild medarbetare, i ett gammalt worddokument, i en pärm som ingen längre öppnar – utan att vara kopplade till verksamhetens övriga styrning. Ett tillverkande företag som redan har ett ledningssystem för kvalitet eller miljö har i regel processer som täcker flera av punkterna redan: avvikelsehantering täcker olycks- och tillbudsutredning (punkterna 5–7), leverantörsbedömning täcker val av underleverantörer (punkt 8), och kompetensförsörjning täcker utbildning och arbetsbeskrivningar (punkterna 4 och 9).
Poängen med att lägga in säkerhetsrådgivarens rutiner i det befintliga systemet, istället för att skapa ett parallellt spår, är att de då omfattas av samma interna uppföljning, samma dokumentstyrning och samma ledningens genomgång som resten av verksamheten. Det gör det också lättare för rådgivaren att skriva en årsrapport som faktiskt speglar läget – underlaget finns redan där verksamheten ändå för sin uppföljning.
Checklista
- Gå igenom punkterna en och en mot vad som faktiskt finns idag – inte vad som borde finnas i teorin.
- Peka ut var i ledningssystemet varje punkt hör hemma. Avvikelsehantering, leverantörsbedömning, kompetensförsörjning och dokumentstyrning täcker de flesta.
- Fyll luckorna där ingen befintlig process täcker punkten, till exempel skyddsplanen vid landtransport – om era sändningar omfattas av villkoren i 1.10.3.2.
- Låt rådgivaren ha insyn i hela systemet, inte bara i det som uttryckligen är märkt “farligt gods” – annars missar rådgivaren kopplingarna som redan finns.
- Använd status per punkt som underlag till årsrapporten, så blir den en verklig lägesbild istället för en formalitet.
Har ni en säkerhetsrådgivare utsedd men är osäkra på om rutinerna skulle hålla för en genomgång av samtliga tretton punkter – hör av er, så går jag igenom var de hör hemma i ert ledningssystem.
Granskning och dokumentation av rutinerna ingår i det uppdrag jag erbjuder som säkerhetsrådgivare; hur de hör hemma i ett ledningssystem går jag igenom inom mina tjänster inom ledningssystem.