Hoppa till innehåll
ADR-S 5.4.1

Godsdeklarationen för farligt gods – vilka uppgifter måste den innehålla?

Godsdeklarationen är avsändarens ansvar, och flera av uppgifterna ska stå i en bestämd ordning – inte fritt formulerade. Här går jag igenom vad ADR-S 5.4.1 kräver, i vilken ordningsföljd, och några vanliga fallgropar hos tillverkande företag som skriver den själva.

En godsdeklaration behöver inte skrivas på något särskilt formulär – de flesta löser det på den vanliga fraktsedeln. Det gör att kravet lätt underskattas: det är inte formatet som är strikt reglerat, det är innehållet och i flera fall ordningen på det.

Vem ansvarar för den

Det är avsändaren som upprättar godsdeklarationen – enligt ADR-S definition det företag som avlämnar farligt gods för egen eller annans räkning. Är ni tillverkare och avlämnar farligt gods för egen räkning är ni normalt avsändare, och det är då ni som ansvarar för att uppgifterna är korrekta och kompletta. Anlitar ni ett ombud eller en speditör som avsändare i transportavtalet kan ansvaret för godsdeklarationen istället ligga där – kontrollera vem som faktiskt är avsändare i just er transportkedja.

Vilket språk som gäller

Grundregeln enligt ADR-S 5.4.1.4.1 är att godsdeklarationen ska skrivas på ett av avsändarlandets officiella språk. Är det språket inte engelska, franska eller tyska, ska den dessutom skrivas på ett av dessa tre språk – såvida inte en internationell överenskommelse mellan de berörda länderna säger något annat.

En sådan överenskommelse är det multilaterala avtalet M85, som Sverige har undertecknat. Multilaterala avtal som Myndigheten för civilt försvar undertecknat gäller vid transport mellan och inom de länder som undertecknat avtalet (även transitländer måste ha undertecknat det). Vid transport inom eller mellan de länder som omfattas av M85 räcker det därför att godsdeklarationen skrivs på svenska, norska eller danska, utan tillägget på engelska, franska eller tyska.

Vad godsdeklarationen ska innehålla

För varje ämne eller föremål ska följande allmänna uppgifter finnas med:

  1. UN-nummer, föregånget av bokstäverna “UN”.
  2. Officiell transportbenämning – n.o.s.-benämningar ska oftast kompletteras med en teknisk benämning.
  3. Etikettnummer, och nummer på eventuella ytterligare etiketter inom parentes efter det första. Finns inget etikettnummer i tabell A i kapitel 3.2 ska klassen enligt kolumn 3a anges istället. Tre undantag från den regeln: för klass 1 (explosiva ämnen och föremål) anges alltid klassificeringskoden från tabell A, kolumn 3b – även när etikett 1, 1.4, 1.5 eller 1.6 också gäller, då läggs de övriga etikettnumren till inom parentes efter koden. För radioaktiva ämnen i klass 7 anges klassnumret “7”. För batterier med UN-nummer 3090, 3091, 3480, 3481, 3551 och 3552, samt batteridrivna fordon med UN-nummer 3556, 3557 och 3558, ska “9” anges.
  4. Förpackningsgrupp, i förekommande fall, som får föregås av bokstäverna PG (till exempel PG III).
  5. Antal kollin och en beskrivning av dem, i förekommande fall.
  6. Total mängd av varje slag av farligt gods (volym, bruttovikt eller nettovikt).
  7. Avsändarens namn och adress.
  8. Mottagarens namn och adress.
  9. Eventuella uppgifter som krävs enligt villkoren för en särskild överenskommelse, till exempel ett multilateralt avtal.
  10. Restriktionskoden för tunnlar, för transporter som passerar en tunnel med restriktioner för farligt gods, enligt vad som tilldelats ämnet i tabell A – eller beteckningen “(-)” om inget tilldelats, eller den kod som anges i en särskild överenskommelse enligt 1.7.4.2. Är det känt i förväg att transporten inte kommer att passera någon sådan tunnel behövs koden inte.

Platsen och ordningsföljden för uppgifterna i övrigt får väljas fritt, men UN-nummer, officiell transportbenämning, etikettnummer, förpackningsgrupp och tunnelrestriktionskod ska stå i exakt denna inbördes ordning, utan andra uppgifter inskjutna mellan dem (bortsett från sådant som ADR/ADR-S själv anger ska stå där, till exempel den tekniska benämningen inom parentes efter transportbenämningen). Ett exempel på hur det ska se ut, hämtat direkt ur ADR-S:

UN 1230 Metanol, 3 (6.1), II, (D/E)

Kollin, mängd, avsändare och mottagare kan placeras var som helst i förhållande till de fem uppgifterna ovan, men för vissa klasser tillkommer ytterligare information utöver punkterna ovan.

Tömda, ej rengjorda förpackningar och tankar

Transporteras tömda men ej rengjorda förpackningar eller tankar gäller delvis andra uppgifter i godsdeklarationen än de som listas ovan. Det är ett eget spår i regelverket som jag inte går igenom i den här artikeln – kontrollera avsnitt 5.4.1 i ADR-S om det är aktuellt för er verksamhet.

Punkter värda att dubbelkolla

  • Ordningen på UN-nummer, transportbenämning, etikettnummer, förpackningsgrupp och tunnelkod. Att uppgifterna finns med räcker inte om ordningsföljden inte stämmer.
  • N.o.s.-benämningar utan teknisk benämning där regelverket kräver det. Kravet gäller inte alla n.o.s.-poster, men när det gäller räcker inte samlingsbenämningen ensam – den tekniska benämningen ska stå inom parentes direkt efter den officiella transportbenämningen.
  • Tunnelrestriktionskoden. Ska normalt vara med, men får utelämnas när det är känt i förväg att transporten inte passerar en tunnel med restriktioner – kontrollera att ni tillämpar undantaget korrekt, inte bara utelämnar koden av bekvämlighet.
  • Fullständig adress till avsändare och mottagare. Namn utan fullständig adress uppfyller inte kravet – med ett undantag: vid leveransförsäljning, när mottagarna inte kan identifieras innan transporten börjar, får uppgiften ersättas med beteckningen “leveransförsäljning” efter tillstånd från behörig myndighet.

Godsdeklarationen är en av de handlingar som kontrolleras vid en vägkontroll. Jag har byggt ett fritt transportdokument-verktyg på normira.se/verktyg/transportdokument som sätter ihop uppgifterna i rätt ordning utifrån UN-nummer – vill du att jag går igenom era rutiner för godsdeklarationen är du välkommen att höra av dig.

Vill ni att jag går igenom hur godsdeklarationerna ser ut i er verksamhet kan jag göra det som er säkerhetsrådgivare. Den som upprättar dem ska ha utbildning enligt kapitel 1.3, vilket ADR 1.3-kursen online ger.