Hoppa till innehåll

ISO 9001:2026 – vad som faktiskt har ändrats i kraven

Den 16 september 2026 publicerades ISO 9001:2026 och SIS fastställde samma dag den svenska motsvarigheten SS-EN ISO 9001:2026. Revisionen är begränsad, men den flyttar på några saker som får praktiska följder i ert ledningssystem – framför allt att risker och möjligheter nu ska hanteras var för sig. Här går jag igenom ändringarna krav för krav.

ISO publicerade ISO 9001:2026 den 16 september 2026. Samma dag fastställde SIS den svenska motsvarigheten, SS-EN ISO 9001:2026 (“Ledningssystem för kvalitet – Krav”), som ersätter både SS-EN ISO 9001:2015 och klimattillägget SS-EN ISO 9001:2015/A1:2024. Standarden omfattar 48 sidor och säljs i skrivande stund av SIS på engelska – någon svensk översättning finns ännu inte ute.

Den här texten handlar om vad som ändrats i kraven. Tidsplanen för själva certifikatövergången är en annan fråga, och den styrs inte av ISO utan av ackrediterings- och certifieringsorganen – ta den med ert certifieringsorgan.

Jag återger inte standardens kravtext här – den är upphovsrättsskyddad och kan köpas hos SIS.

Omfattningen: en mindre revision än 2015

Det här är ingen omarbetning i klass med språnget från 2008 till 2015. Grundstrukturen med avsnitt 4–10 ligger kvar, och standarden följer fortsatt ISO:s harmoniserade struktur, vilket är det som gör den läsbar tillsammans med ISO 14001 och ISO 45001.

Certifieringsorganet DNV räknar till 65 krav i den nya utgåvan, varav 46 är oförändrade i sak, 16 omarbetade, 2 nya som egna punkter och 1 omnumrerat. När SIS beskrev remissförslaget i oktober 2025 landade de i samma storleksordning: 13 krav skärpta eller tillagda, 5 mildrade eller borttagna, 2 flyttade. Siffrorna är hämtade från olika skeden och ska inte jämföras rakt av, men de pekar åt samma håll – det här är hanterbart.

Flera certifieringsorgan lyfter också att revisionen inte lägger till några nya obligatoriska dokument eller redovisande dokument. Det ni behöver göra är alltså i huvudsak att tänka om på några punkter, inte att producera nya pärmar.

Kvalitetskultur och etiskt agerande (5.1.1 och 7.3)

Den ändring som fått mest uppmärksamhet är att högsta ledningen nu uttryckligen ska främja en kvalitetskultur och ett etiskt agerande. Det är ett nytt åtagande i listan i punkt 5.1.1 om ledarskap och engagemang. Samma tema återkommer i punkt 7.3 om medvetenhet: medarbetarna ska vara medvetna om organisationens kvalitetskultur och etiska agerande, inte bara om kvalitetspolicyn och sitt eget bidrag.

Kravet är lätt att avfärda som luddigt. Men det riktar sig till högsta ledningen och handlar om vad ledningen gör, inte om att formulera ännu en policy. Det som går att visa upp är sådant som hur avvikelser tas emot, om det går att rapportera problem utan att det kostar något personligen, och vad som faktiskt väger tyngst när kvalitet och leveranstid krockar. Har ni redan en uppförandekod eller motsvarande att luta er mot är en del av underlaget på plats – men själva dokumentet svarar inte mot kravet i sig.

Risker och möjligheter delas isär (6.1.1–6.1.3)

Det här är den strukturellt största ändringen, och den som ger mest faktiskt arbete.

I 2015 års version låg allt i en punkt, 6.1, “Åtgärder för att hantera risker och möjligheter”. I 2026 års version delas den i tre:

  • 6.1.1 – att fastställa risker och möjligheter
  • 6.1.2 – åtgärder för att hantera risker
  • 6.1.3 – åtgärder för att ta tillvara möjligheter

Poängen är att risker och möjligheter ska bestämmas, analyseras och åtgärdas var för sig, inte klumpas ihop. Det låter som en formalitet, men det är det inte i praktiken. Har ni löst 6.1 med en enda riskmatris där möjligheter är någon rad på slutet utan egna åtgärder och egen uppföljning, är det den konstruktionen som behöver göras om.

Uppdelningen får följder längre fram i standarden. Tydligast är att risker och möjligheter kommer in som separata underlag till ledningens genomgång i punkt 9.3.2. Verkan av åtgärderna på risker respektive möjligheter utvärderas dessutom var för sig i avsnitt 9.1 om analys och utvärdering.

Ett konkret förslag: dela upp befintlig riskförteckning i två spår redan nu, och ge möjlighetsspåret en egen ägare. Det är den enskilt största praktiska anpassningen i den här revisionen.

Intressenternas krav ska kopplas till systemet (4.2)

Punkt 4.2 om intressenter kompletteras. Det räcker inte med en lista över vilka intressenterna är och vad de vill ha – ni ska också bestämma vilka av dessa krav som faktiskt ska hanteras genom kvalitetsledningssystemet.

Det är en rimlig skärpning. Intressentanalyser tenderar annars att bli ett dokument som skrivs en gång och aldrig påverkar något. Kopplingen till systemet är själva syftet med kravet.

Klimatförändring (4.1) – troligen redan avklarat

I punkt 4.1 om organisationens omvärld ligger nu kravet att avgöra om klimatförändring är en relevant fråga för verksamheten. Det är inte nytt i sak: det kom in i ISO:s ledningssystemstandarder redan genom klimattillägget 2024 (A1:2024). Har ni hanterat tillägget behöver ni sannolikt inte göra om något här – det är i huvudsak inarbetat i grundtexten i stället för att ligga som ett separat tillägg.

Har ni däremot aldrig rört tillägget är det den punkten jag skulle börja med, oavsett revision.

Planering av ändringar (6.3)

Punkt 6.3 om planering av ändringar byggs ut. Utöver det som redan gällde tillkommer moment om att kommunicera ändringen, att bestämma hur dess verkan ska följas upp och utvärderas, och att resultatet ska gås igenom.

Det här träffar företag som gör täta produkt- eller processändringar hårdast. Har ni en ändringsrutin som i praktiken slutar vid beslutet, är det där gapet sitter.

Ledningens genomgång (9.3.2)

Underlaget till ledningens genomgång justeras. Förändringar i intressenternas behov och förväntningar blir ett eget underlag, och risker respektive möjligheter kommer in separat enligt uppdelningen i 6.1.

För de flesta innebär det att dagordningen behöver uppdateras, inte att mötet behöver göras om. Men det förutsätter att mötet faktiskt är ett beslutstillfälle och inte en genomgång av siffror – och där är bristen ofta större än själva kravändringen.

Bilagorna och terminologin

Annex A är omskriven och utökad. Den förklarar strukturen, terminologin och hur kraven hänger ihop, men lägger inte till några krav. Annex B, som listade andra standarder från ISO/TC 176, är borttagen.

Certifieringsorganens genomgångar anger också att centrala termer och definitioner nu finns i standardens avsnitt 3, i linje med den harmoniserade strukturen. ISO 9000 är fortfarande den standard som bär kvalitetsledningens begreppsapparat, så behåll den i hyllan.

Vad jag skulle göra härnäst

  1. Dela riskarbetet i två. Risker och möjligheter var för sig, med egna åtgärder och egen uppföljning. Börja här – resten är mindre.
  2. Uppdatera dagordningen för ledningens genomgång med förändrade intressentbehov och med risker och möjligheter som separata punkter.
  3. Gå igenom intressentanalysen och markera vilka krav som hanteras i systemet, och var.
  4. Kontrollera klimattillägget. Är 4.1 redan uppdaterad? Om inte, gör det nu.
  5. Ta upp övergången med ert certifieringsorgan vid nästa ordinarie revision, så att den planeras in i er revisionscykel i stället för att bli akut i slutet av övergångsperioden.

Vill ni ha de här stegen som ett färdigt upplägg med mallar och en gapanalys att utgå från, finns de i min kurs om ändringarna – mer om den längst ned.

Kör ni ISO 9001 och ISO 14001 parallellt har båda fått nya utgåvor under 2026 – ISO 14001:2026 i april, ISO 9001:2026 i september – och båda övergångarna pågår nu samtidigt. Jag har skrivit separat om vad ISO 14001:2026 innebär. Det finns en poäng i att samordna de två övergångarna i stället för att ta dem var för sig.

Kursen: ändringarna och den praktiska implementeringen

Den här artikeln är en översikt. Ska ni faktiskt genomföra övergången har jag lagt upp en onlinekurs som tar det steg för steg: ISO 9001:2026 – ändringar och praktisk implementering.

Kursen går igenom ändringarna avsnitt för avsnitt – ledningens ansvar för kvalitetskultur och etiskt agerande, uppdelningen av risker och möjligheter, planering av ändringar och ledningens genomgång – och tar drygt två timmar. Till den hör färdiga mallar i Word och Excel för ändringsdokumentation, mötesagendor, riskförteckning och övergångsplan, plus ett gapanalysverktyg som ger er en åtgärdslista utifrån hur ert eget system ser ut i dag.

Den vänder sig till kvalitetsansvariga, ledningsgrupper i certifierade verksamheter, internrevisorer och er som siktar på en förstagångscertifiering. Grundläggande kännedom om ISO 9001:2015 förutsätts, och jag rekommenderar att ni har tillgång till 2026 års standard när ni går den.

Vill ni hellre att jag går igenom ert kvalitetsledningssystem direkt och pekar ut var gapen faktiskt sitter? Hör av dig, så tittar vi på det tillsammans – du hittar mina tjänster inom ledningssystem här.