Orangefärgad skylt och storetikett – vad ADR-S 5.3 kräver av fordonet
Kollits egen etikett räcker inte för att märka fordonet som kör det. ADR-S kapitel 5.3 ställer ett eget krav på den orangefärgade skylten och i vissa fall en storetikett – och de svarar på olika frågor. Här går jag igenom vad var och en kräver, vad siffrorna på en numrerad skylt betyder, och varför en vanlig lastbil med blandat styckegods sällan behöver storetiketter alls.
Jag har tidigare gått igenom märkning och etikettering av kollin enligt ADR-S kapitel 5.2 – det som ska stå på själva förpackningen. Kapitel 5.3 handlar om nästa nivå: vad som ska sitta på utsidan av fordonet, containern eller tanken. Det är ett eget kapitel med egna regler, och de två märkningstyperna som finns där, storetiketten och den orangefärgade skylten, svarar på olika frågor.
Storetiketten visar faroklassen
En storetikett är en förstorad version av kollits varningsetikett – samma färg och symbol, men minst 250 mm x 250 mm och alltid diamantformad, vinklad 45 grader. Den sätts på containrar, tankcontainrar, UN-tankar, tankfordon, batterifordon och fordon som transporterar gods i bulk, så att faran syns tydligt utifrån även när man inte kan se enskilda kollin.
En vanlig lastbil som bara kör blandat styckegods behöver däremot normalt inga storetiketter alls – det undantaget gäller dock inte för två klasser. Transporteras kollin med ämnen eller föremål i klass 1 (utom riskgrupp 1.4, samhanteringsgrupp S) eller radioaktiva ämnen i klass 7 i förpackningar eller IBC-behållare (utom undantagna kollin), ska fordonet ha storetiketter på båda långsidorna och baktill oavsett. Klass 7 har dessutom en egen förlaga, nr 7D, med gul och vit bakgrund. Är fordonet för litet för att få plats med en fullstor etikett får storetiketter för klass 1 och 7 minskas till 100 mm x 100 mm. En annan lättnad gäller tankar med en kapacitet på högst 3 m³ och småcontainrar, oavsett klass: där får storetiketten ersättas av en vanlig etikett enligt 5.2.2.2. Syns inte den etiketten utifrån fordonet ska fullstora storetiketter ändå sättas på fordonets båda långsidor och baktill.
Den orangefärgade skylten identifierar fordonet
Transportenheter med farligt gods ska ha två vertikalt placerade, rektangulära orangefärgade skyltar – en framtill och en baktill, vinkelrätt mot fordonets längdriktning och tydligt synliga. Skylten ska vara 40 cm bred och 30 cm hög, reflekterande, med en 15 mm bred svart ram, väderbeständig och kunna sitta kvar även efter 15 minuters omslutande brand. Är fordonets yta för liten för att få plats med skylten i den storleken får den minskas till 30 cm bredd, 12 cm höjd och 10 mm bred svart ram. Kopplas en släpvagn med farligt gods loss under transporten ska den fortsätta bära en orangefärgad skylt baktill.
I grundutförandet är skylten tom – bara orange. Det är den skylt de flesta lastbilar med blandat styckegods kör med.
Numrerad skylt: när och vad siffrorna betyder
En numrerad skylt krävs utöver grundskylten på sidorna av tankfordon, batterifordon och varje tankfack, samt på sidorna av fordon, containrar och bulkcontainrar som kör oförpackade fasta ämnen, eller förpackade radioaktiva ämnen med ett enda UN-nummer som måste transporteras som komplett last utan annat farligt gods – förutsatt att ett farlighetsnummer finns angivet för ämnet i tabell A kolumn 20. Syns inte containerns eller tankens egna numrerade skyltar utifrån fordonet ska likadana skyltar dessutom sitta på fordonets båda långsidor – det kravet gäller dock inte fordon som kör containrar för bulktransport, tankar eller MEG-containrar med en kapacitet på högst 3 000 liter.
Transporteras bara ett enda ämne över huvud taget – inget annat farligt gods och inget ofarligt gods heller – räcker det att skylten fram och bak visar ämnets farlighetsnummer och UN-nummer; då krävs inga ytterligare numrerade skyltar på sidorna.
Den numrerade skylten är delad i två fält. Det övre fältet är farlighetsnumret (i dagligt tal Kemlerkoden), det undre är UN-numret. Farlighetsnumret består av två eller tre siffror:
- Den första siffran visar ämnets huvudfara: 2 gasutveckling, 3 brandfarlig vätska/gas eller självupphettande vätska, 4 brandfarligt fast ämne eller självupphettande fast ämne, 5 oxiderande, 6 giftigt/smittförande, 7 radioaktivt, 8 frätande, 9 risk för häftig reaktion.
- En fördubblad siffra betyder förstärkt fara. Farlighetsnummer 33 (mycket brandfarlig vätska, flampunkt under 23 °C) är till exempel farligare än 30 (brandfarlig vätska, flampunkt mellan 23 och 60 °C) – samma första siffra, men fördubblingen visar den skärpta faran.
- En nolla som andra siffra betyder att en enda siffra räcker för att beskriva faran.
- Ett “X” framför siffrorna betyder att ämnet reagerar farligt med vatten – vatten får då bara användas efter bedömning av sakkunnig.
Måtten på den orangefärgade skylten får avvika med upp till 10 procent.
Kopplingen till undantagen
Flera av undantagen jag gått igenom tidigare – begränsad mängd, reducerad mängd och värdeberäknad mängd – innebär att varken storetikett eller orangefärgad skylt krävs, förutsatt att inget annat gods på samma transportenhet för med sig kraven i kapitel 5.3. Fordonsmärkningen gäller alltså bara när transporten faktiskt går enligt ADR-S fullt ut – för hela lasten, inte bara för den del som i sig skulle ha klarat sig utan märkning.
Kör ni med ett eget fordon utanför de undantagen är det värt att gå igenom vilken skylt och etikett fordonet faktiskt bär, och stämma av det mot vad godset kräver. En skylt eller etikett som varken hör till den aktuella lasten eller till rester av en tidigare last ska tas bort eller täckas över – men en tömd tank eller ett tömt bulkfordon som ännu inte rengjorts, avgasats eller sanerats ska tvärtom behålla märkningen för den föregående lasten.
Vill ni ha hjälp att avgöra vilken skylt och vilken storetikett som gäller er last kan jag göra det inom min rådgivning om farligt gods.