1.3-utbildning för farligt gods – vilken personal ska ha den, och hur dokumenterar ni den?
Utbildningskravet i ADR-S kapitel 1.3 gäller långt fler än förarna – varje person som klassificerar, förpackar, märker, lastar eller upprättar handlingar för farligt gods omfattas. Här är vem som ska utbildas, vad utbildningen ska innehålla och hur dokumentationen ska skötas.
Kapitel 1.3 i ADR-S ställer krav på utbildning för alla som är delaktiga i transport av farligt gods. Förare med ett giltigt ADR-intyg enligt kapitel 8.2 är undantagna från just 1.3-kravet, eftersom deras utbildning redan regleras separat i det kapitlet. Desto bredare träffar 1.3 den övriga kedjan: personal hos avsändare, transportör, mottagare, förpackare, lastare, fyllare och lossare, samt var och en som klassificerar godset, märker och etiketterar det, upprättar transporthandlingar eller bokar transporten. Om en anställd rör vid farligt gods eller de handlingar som följer med det, utan att omfattas av något undantag, ska personen ha 1.3-utbildning för sin del av kedjan.
Vad utbildningen ska innehålla
Utbildningen består av tre delar, och alla tre ska täckas för den som omfattas:
- Allmän utbildning – kännedom om de allmänna bestämmelserna i regelverket för transport av farligt gods.
- Funktionsspecifik utbildning – detaljerad genomgång av de bestämmelser som gäller just personens arbetsuppgifter, till exempel klassificering, förpackning, märkning eller lastning.
- Säkerhetsutbildning – riskerna med det farliga godset och hur man agerar säkert, inklusive vid nödsituationer.
Utöver detta ska personalen ha grundläggande medvetenhet om transportskydd (security) enligt 1.10.2.2. Hanterar verksamheten gods med sådan riskpotential att en skyddsplan krävs enligt 1.10.3, ska berörd personal också ha kännedom om den planen, i den omfattning som motsvarar personens ansvar.
Repetition och dokumentation
Utbildningen ska ske regelbundet med hänsyn till ändrade bestämmelser. Eftersom ADR-S revideras vartannat år är samma intervall en rimlig utgångspunkt för repetitionsutbildningen – men det avgörande är att den hålls uppdaterad mot gällande regler, inte ett fast antal år i sig.
Det är arbetsgivaren som ansvarar för att personalen får rätt utbildning och som avgör hur den genomförs. Arbetsgivaren ska dokumentera all genomförd utbildning, inklusive repetitionsutbildning, och spara dokumentationen i minst fem år. Dokumentationen ska kunna visas upp på begäran av den anställde eller av tillsynsmyndigheten. En ny medarbetares tidigare utbildning ska verifieras när anställningen börjar – saknas dokumenterad 1.3-utbildning får personen arbeta under direkt överinseende till dess den föreskrivna utbildningen är genomförd.
Checklista för arbetsgivaren
- Kartlägg vilka som är delaktiga. Gå igenom varje roll som hanterar farligt gods eller tillhörande handlingar – inte bara lagret, utan även den som bokar transporten eller upprättar godsdeklarationen.
- Säkerställ att alla tre delarna ingår. Kontrollera att kursen personen går faktiskt täcker allmän, funktionsspecifik och säkerhetsutbildning för just den funktionen – inte bara en allmän genomgång.
- Lägg till transportskyddsutbildning. Grundläggande medvetenhet för alla. Kräver era sändningar en skyddsplan enligt 1.10.3, ska berörd personal också känna till den.
- Dokumentera per person. Vem, vad, när och vilken utbildningsgivare – för varje enskild anställd, inte som en generell rutinbeskrivning.
- Spara dokumentationen i minst fem år och ha den redo att visa upp för den anställde eller myndigheten.
- Planera repetitionen. Bygg in en påminnelse i takt med att regelverket revideras, normalt vartannat år.
Är du osäker på om er personal omfattas, eller vilken funktionsspecifik del just era roller behöver – hör av er, så går jag igenom vilka funktioner som berörs och vad utbildningen bör täcka för er verksamhet.