Hoppa till innehåll
ADR-S 1.1.4.2

Farligt gods som ska vidare med fartyg eller flyg – så fungerar ADR-S 1.1.4.2

Ska en sändning med farligt gods köras på väg till en hamn eller flygplats och sedan vidare med fartyg eller flyg, får kollin och containrar under vissa villkor vara märkta enligt IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar redan på vägsträckan. Här går jag igenom vad bestämmelsen tillåter, var gränserna går och vad som ska stå i godsdeklarationen.

En sändning som ska exporteras sjövägen eller med flyg börjar nästan alltid med en vägtransport: från lagret till hamnen, terminalen eller flygplatsen. Under den sträckan gäller ADR-S. Men om kollit redan är förpackat, märkt och etiketterat för fartyget eller flyget vore det opraktiskt att behöva göra om allt för några mil på väg. Det är det bestämmelsen i 1.1.4.2 löser. Texten nedan bygger på ADR-S 2025 (MSBFS 2024:10, utgiven av MCF:s föregångare MSB och nu förvaltad av MCF, Myndigheten för civilt försvar).

Vad bestämmelsen tillåter

Enligt 1.1.4.2.1 får kollin, containrar, bulkcontainrar, UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar som inte fullt ut uppfyller ADR-S bestämmelser om förpackning, samemballering, märkning, etikettering av kollin, storetiketter och orangefärgad skylt transporteras på väg, om de i stället uppfyller IMDG-koden (sjö) eller ICAO:s tekniska anvisningar (luft) och transportkedjan innefattar sjö- eller lufttransport. Villkoren är:

  • Kollin ska, om märkningen och etiketteringen inte motsvarar ADR-S, vara märkta och etiketterade enligt IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar.
  • Samemballering i ett kolli följer IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar.
  • Containrar, bulkcontainrar, UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar i en kedja med sjötransport ska, om de inte är märkta och etiketterade enligt kapitel 5.3 i ADR-S, vara märkta och försedda med storetiketter enligt kapitel 5.3 i IMDG-koden. Då gäller för själva fordonet bara 5.3.2.1.1, det vill säga de två orangefärgade skyltarna fram och bak. För tömda, ej rengjorda UN-tankar, tankcontainrar och MEG-containrar gäller detta också vid den efterföljande transporten till en rengöringsstation.

Det rör sig alltså om en lättnad för förpackning och märkning, inte ett undantag från ADR-S som helhet.

Fordon som ska med fartyg

1.1.4.2.2 gäller transportenheter – ett eller flera fordon – som inte bär containrar eller tankar enligt ovan, till exempel en trailer som ska rullas ombord på ett fartyg. Saknar fordonet storetiketter enligt 5.3.1 i ADR-S men är märkt och försett med storetiketter enligt kapitel 5.3 i IMDG-koden, ska det godtas i en transportkedja med sjötransport. Villkoret är att den orangefärgade skyltningen enligt 5.3.2 i ADR-S är uppfylld. Hur skyltarna ska se ut och sitta har jag gått igenom i artikeln om orangefärgade skyltar och storetiketter.

Godsdeklarationen

Två regler styr dokumentationen:

  1. Uppgiften “TRANSPORT ENLIGT 1.1.4.2.1”. Används lättnaden i 1.1.4.2.1 ska godsdeklarationen enligt 5.4.1.1.7 innehålla just den texten.
  2. IMDG- eller ICAO-handlingen får ersätta ADR-uppgifterna. Enligt 1.1.4.2.3 får informationen som krävs i 5.4.1, 5.4.2 och i särbestämmelserna i kapitel 3.3 ersättas med den transporthandling och information som IMDG-koden respektive ICAO:s tekniska instruktioner kräver – förutsatt att den ytterligare information som ADR-S kräver också läggs till.

Det sista villkoret är lätt att missa. Ett exempel är tunnelrestriktionskoden: enligt 5.4.1.1.1 (k) ska den stå i godsdeklarationen när transporten inkluderar passage genom tunnlar med restriktioner för farligt gods. Sjöfartens handling innehåller inte den uppgiften, så den behöver läggas till om den behövs på vägsträckan. Mer om koden finns i artikeln om tunnelrestriktionskoder, och om vad godsdeklarationen i övrigt ska innehålla i artikeln om godsdeklarationen enligt 5.4.1.

Lastas godset i en container som ska med fartyg behövs dessutom ett stuvningsintyg, vilket anmärkningen till 1.1.4.2.3 hänvisar till. Det har jag skrivit om i artikeln om stuvningsintyg för container.

Var gränserna går

  • Bara om kedjan faktiskt innefattar sjö- eller lufttransport. En sändning som körs hela vägen på väg kan inte stödja sig på 1.1.4.2, även om kollit råkar vara märkt enligt IMDG-koden.
  • Inte för gods som bara är farligt enligt ADR-S. Undantaget gäller inte gods som är klassificerat som farligt gods enligt klass 1–9 i ADR-S men som enligt IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar inte räknas som farligt gods. Då gäller ADR-S fullt ut på vägsträckan.
  • Bara de områden som räknas upp. Lättnaden avser förpackning, samemballering, märkning, etikettering, storetiketter och skyltning samt, enligt 1.1.4.2.3, transporthandlingen. Övriga krav för vägtransporten står kvar, till exempel att personalen är utbildad enligt kapitel 1.3, fordonets utrustning, skriftliga instruktioner i förarhytten och förarens ADR-intyg när det krävs.
  • Sjösträckan följer sina egna regler. När fordonet självt transporteras på annat sätt än på väg, till exempel ombord på ett fartyg, gäller enligt 1.1.4.5.1 för den delen av sträckan de regler som gäller för det transportslaget. Vilket regelverk sjötransporten följer – IMDG-koden eller, för vissa transporter i Östersjön, Östersjöavtalet – behöver ni stämma av med speditören eller rederiet.

En praktisk kontrollista för exportsändningar

  1. Bekräfta att sändningen verkligen ska vidare med fartyg eller flyg, och dokumentera det i ordern.
  2. Kontrollera att godset är farligt gods även enligt IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar. Är det farligt gods bara enligt ADR-S gäller inte lättnaden.
  3. Motsvarar kollits märkning och etikettering inte ADR-S, ska den följa IMDG-koden eller ICAO:s tekniska anvisningar. Mitt råd är att välja ett av regelverken per kolli och följa det konsekvent.
  4. Skriv “TRANSPORT ENLIGT 1.1.4.2.1” i godsdeklarationen när lättnaden används.
  5. Används sjöfartens eller flygets handling som godsdeklaration: lägg till de uppgifter som ADR-S kräver men som saknas där, till exempel tunnelrestriktionskoden när den behövs.
  6. Kontrollera att fordonet har orangefärgade skyltar enligt 5.3.2 och att övriga krav för vägsträckan är uppfyllda.
  7. Lastas en container: se till att stuvningsintyget utfärdas av den som stuvar.

Säkerhetsrådgivare och utbildning

Den som skickar farligt gods sjövägen eller med flyg har oftast också krav på säkerhetsrådgivare, och rådgivarens behörighet ska omfatta de transportslag verksamheten använder. Om och när kravet gäller har jag gått igenom i artikeln om när kravet på säkerhetsrådgivare gäller. Personalen som packar, märker och upprättar handlingar för vägsträckan omfattas av utbildningskravet i kapitel 1.3, som min ADR 1.3-kurs online täcker för vägtransport.

Skickar ni farligt gods vidare med fartyg eller flyg och vill veta om era rutiner för märkning och godsdeklaration håller hela vägen, går jag gärna igenom dem som er säkerhetsrådgivare.

Källor