Giftiga ämnen i klass 6.1 – så görs klassificeringen enligt ADR-S 2.2.61
Klass 6.1 gäller ämnen som kan skada eller döda vid kort påverkan, och förpackningsgruppen styr hur sändningen ska förpackas, märkas och dokumenteras. Här går jag igenom hur ADR-S 2.2.61 delar in giftiga ämnen, vilka gränsvärden som används och vad du gör när ditt ämne eller din blandning inte finns i Tabell A.
Många kemiska produkter är varken brandfarliga eller frätande men ändå giftiga. Då hamnar de i klass 6.1, och det är ofta först vid transport som någon behöver ta ställning till vilken förpackningsgrupp produkten har. Bestämmelserna står i avsnitt 2.2.61 i ADR-S. Jag har utgått från ADR-S 2025 (MSBFS 2024:10); texten nedan avser den utgåvan.
Vad klass 6.1 omfattar
Enligt 2.2.61.1.1 omfattar klassen ämnen som av erfarenhet är kända, eller efter djurförsök kan befaras, vara hälsoskadliga eller leda till döden vid påverkan en enstaka gång eller under kort tid av relativt små mängder. Påverkan kan ske genom inandning, hudabsorption eller förtäring.
Klassen är indelad i grupper efter eventuell sekundärfara (2.2.61.1.2). Bokstaven T betyder giftigt utan sekundärfara. Kombinationer som TF (giftigt och brandfarligt), TC (giftigt och frätande), TO (giftigt och oxiderande), TS och TW används när ämnet också har en annan farlig egenskap. Inom T skiljer ADR-S bland annat på organiska och oorganiska vätskor och fasta ämnen, flytande och fasta pesticider samt prover.
Tre förpackningsgrupper
Ämnen i klass 6.1 placeras i en förpackningsgrupp efter farlighetsgrad (2.2.61.1.4):
- Förpackningsgrupp I: mycket giftiga ämnen
- Förpackningsgrupp II: giftiga ämnen
- Förpackningsgrupp III: mindre giftiga ämnen
Förpackningsgruppen styr bland annat vilken förpackning som får användas. Den ska också anges i transportdokumentet, se vad transportdokumentet ska innehålla.
Börja alltid i Tabell A
Ämnen, lösningar, blandningar och föremål som redan är angivna i Tabell A i kapitel 3.2 har sin klass och förpackningsgrupp där (2.2.61.1.5). Då är klassen given. Finns samma UN-nummer med flera förpackningsgrupper, till exempel som olika rader för en lösning beroende på halt, är det kriterierna som avgör vilken rad som gäller för just din produkt. Det är först när produkten inte är namngiven som du själv behöver tillordna den en benämning och en förpackningsgrupp enligt kriterierna i 2.2.61.1.6–2.2.61.1.11. Hur du läser Tabell A beskriver jag i Så läses Tabell A i ADR-S.
Gränsvärdena för damm, dimma och hudkontakt
Om det finns erfarenhet från människor ska den ligga till grund för bedömningen (2.2.61.1.6). Saknas den görs bedömningen utifrån djurförsök enligt tabellen i 2.2.61.1.7:
| Förpackningsgrupp | Förtäring, LD50 (mg/kg) | Hudabsorption, LD50 (mg/kg) | Inandning av damm och dimma, LC50 (mg/l) |
|---|---|---|---|
| I | ≤ 5 | ≤ 50 | ≤ 0,2 |
| II | > 5 och ≤ 50 | > 50 och ≤ 200 | > 0,2 och ≤ 2 |
| III | > 50 och ≤ 300 | > 200 och ≤ 1 000 | > 2 och ≤ 4 |
Tre saker att hålla reda på:
- Om ämnet har olika giftighetsgrad för olika upptagsvägar är det den högsta giftighetsgraden som styr (2.2.61.1.7.1).
- Ämnen med tårgasliknande egenskaper ska placeras i förpackningsgrupp II även om värdena bara motsvarar grupp III (fotnot till tabellen). Undantaget höjer alltså III till II; ett ämne vars värden motsvarar grupp I ligger kvar i grupp I.
- Kriterierna för damm och dimma bygger på LC50 vid en timmes exponering. Finns bara värdet för fyra timmar får det multipliceras med fyra (2.2.61.1.7.3).
Vätskor som avger giftiga ångor
För vätskor som avger giftiga ångor används två värden: LC50 för ånga (ml/m³) och den mättade ångans koncentration vid 20 °C och normalt lufttryck, kallad flyktighet och betecknad V (2.2.61.1.8):
- Förpackningsgrupp I: V ≥ 10 × LC50 och LC50 ≤ 1 000 ml/m³
- Förpackningsgrupp II: V ≥ LC50 och LC50 ≤ 3 000 ml/m³, och kriterierna för grupp I är inte uppfyllda
- Förpackningsgrupp III: V ≥ 1/5 × LC50 och LC50 ≤ 5 000 ml/m³, och kriterierna för grupp I eller II är inte uppfyllda
Finns bara LC50 för fyra timmar får det multipliceras med två. Ligger ett ämne på eller nära en gräns i diagrammet i ADR-S ska de siffermässiga kriterierna användas i stället för diagrammet.
Blandningar
Blandningar är där de flesta praktiska frågor uppstår, eftersom produkten sällan är ett rent ämne.
- Giftiga ångor från vätskeblandningar: Är LC50 känt för varje giftigt ämne i blandningen finns en beräkningsmetod i 2.2.61.1.9.1. Saknas uppgifterna beskriver 2.2.61.1.9.2–9.5 en förenklad metod med provning, och då ska den strängaste förpackningsgruppen användas.
- Förtäring och hudkontakt: Innehåller blandningen ett enda aktivt ämne med känt LD50-värde kan blandningens LD50 beräknas som ämnets LD50 delat med halten i viktprocent, gånger 100 (2.2.61.1.10.1). Med flera aktiva komponenter är det rekommenderade att ta fram tillförlitliga värden för blandningen själv. Annars får du klassificera efter den farligaste beståndsdelen, under antagandet att den förekommer i en koncentration som motsvarar summan av alla aktiva beståndsdelars koncentrationer, eller använda den formel som anges i 2.2.61.1.10.2.
- Tillsatser som ändrar faran: Om en tillsats gör att ämnet får en annan farlighetskategori än den namngivna benämningen ska blandningen tillordnas efter sin faktiska farlighet (2.2.61.1.12). För ämnen med flera faror styr tabellen över dominerande fara i 2.1.3.10.
- Kan blandningen hamna utanför klassen? Kriterierna får användas för att avgöra att en lösning eller blandning inte omfattas av klassen (2.2.61.1.13). Ämnen, lösningar och blandningar som inte är klassificerade som akut giftiga i kategori 1, 2 eller 3 enligt CLP-förordningen (EG) nr 1272/2008 får enligt 2.2.61.1.14 anses falla utanför klass 6.1. Undantaget gäller inte ämnen och beredningar som används som pesticider.
Med CLP-underlag i säkerhetsdatabladet går det alltså ofta att dra en första slutsats. Men ADR-S kriterier och CLP:s kategorier är inte identiska, så uppgiften i avsnitt 14 i säkerhetsdatabladet ersätter inte en egen bedömning när produkten saknar eget UN-nummer.
Pesticider
Pesticider med kända LC50- eller LD50-värden klassificeras efter samma kriterier. Saknas LD50 för själva beredningen men finns det för de aktiva ämnena kan metoderna för blandningar användas (2.2.61.1.11.1). WHO:s egen klassificering av pesticider får användas som källa till LD50-värden men inte för att bestämma förpackningsgrupp eller transportklassificering. Den officiella transportbenämningen väljs utifrån aktiv beståndsdel, aggregationstillstånd och eventuella sekundärfaror (2.2.61.1.11.2).
Sådant som inte får transporteras
Avsnitt 2.2.61.2.2 listar ämnen som inte är tillåtna för transport, bland annat vattenfri vätecyanid och vätecyanidlösningar som inte uppfyller villkoren för UN 1051, 1613, 1614 och 3294, samt UN 2249 diklordimetyleter, symmetrisk. Kemiskt instabila ämnen i klassen får bara transporteras om nödvändiga försiktighetsåtgärder har vidtagits (2.2.61.2.1).
I praktiken
- Sök först produkten eller ämnet i Tabell A. Finns det där är klassen given. Har UN-numret flera förpackningsgrupper avgör kriterierna vilken rad som gäller.
- Finns det inte, samla in LD50- och LC50-värden och halter från tillverkarens säkerhetsdatablad och bedöm enligt 2.2.61.1.6–2.2.61.1.11. Dokumentera vilka värden och vilken metod du använt.
- Kontrollera om produkten också är brandfarlig, frätande eller har någon annan sekundärfara. Då gäller en annan benämning och regeln om dominerande fara.
- Låt någon med rätt kompetens granska bedömningen, särskilt för blandningar. En felaktig förpackningsgrupp följer med hela vägen: förpackning, märkning, transportdokument och skyltning. Säkerhetsrådgivarens roll beskriver jag i när säkerhetsrådgivare krävs.
Hur klassificeringen går till mer allmänt har jag skrivit om i Klassificering av farligt gods.
Källa
Texten bygger på ADR-S 2025 (MSBFS 2024:10), avsnitt 2.2.61, som finns på mcf.se. MCF har en remiss om nya föreskrifter med planerat ikraftträdande den 1 januari 2027, så kontrollera alltid den utgåva som gäller när du ska transportera.
Om du är osäker på hur en produkt ska klassificeras, eller vill att jag går igenom dina blandningar och ditt underlag, hör av dig så tittar jag på det tillsammans med dig.